Wild

Wild Card: The Downfall of a Radio Loudmouth (2020)

Det brukar sägas att det är som enklast att falla hårt när man är på toppen. Det var precis vad radioprogramledaren Craig Carton gjorde när han gick från att vara stor radioprofil till fängelseintern.

Under tio års tid vaknade drygt 3,7 miljoner amerikanare upp till Craig Cartons röst på radion. Han var en del av landets största radioprogram om sport, "Boomer and Carton". Alla stora kändisar gästade studion och programmet där Carton gjort sig känd som den roliga och galna i duon.

Men bakom den sprudlande och ständigt positiva fasaden fanns en hemlighet och ett mörker som ingen kände till. Ett mörker som funnits med honom sedan barnsben och som påverkade honom allt mer. Carton drogs längre och längre ner i mörkret där pengar och spel var en stor del av orsaken. Till slut fick han se sig själv spendera en längre tid i fängelse. Nu talar Carton ut om vägen från toppen till botten.

Lovar mycket men ebbar snabbt ut

Nu kanske det låter både luddigt och väldigt spännande. Men allt för spännande är det tyvärr inte. Det hela byggs upp och det känns länge som att något stort är på gång. Men det slutar i ett antiklimax och jag känner efteråt en viss besvikelse. Historien om Craig är intressant, det kan man inte ta ifrån honom eller HBO, men historien målas inledningsvis upp som något mycket storslaget och jag förväntar mig världens vändning. Nu blir det inte riktigt det. 

Jag vet helt ärligt inte riktigt vad jag ska säga om den här drygt 70 minuter långa dokumentären om en radioprogramledare som sätter sig själv i skiten. Det är rätt intressant att följa Craigs väg upp till toppen, innan han kraschar. Men jag känner ingenting. Det beror nog dels på att jag på förhand inte har en aning om vem han är, även om man gång på gång blir påmind om vilken enorm stjärna han är. Det gör mig dock inte särskilt engagerad i hans livshistoria, utan det mesta i dokumentären känns mest som skryt. Hade det varit en svensk programledare hade jag kanske tyckt att det var mer intressant.

Det är överlag en visuellt snygg och tilltalande dokumentär med flera mycket välkomponerade klippbilder som varvas med typiska intervjubilder. Intervjuerna i sig är också för det mesta bra och känns öppenhjärtiga. Dock känns vissa av Craig Cartons intervjuer lite krystade och liknar mer något man hittar i inspirationsvideor på Youtube, där han berättar om att han inte ger upp och hur duktig han är. 

Detta är tråkigt nog ingen dokumentär eller historia som jag kommer att minnas som något särskilt. Vilket är tråkigt. För att det är i grunden faktiskt en intressant historia, och Craig verkar som en spännande personlighet. Men varken Craig eller historien lyckas fånga mitt intresse särskilt väl. Det är en rätt underhållande och stundtals rätt spännande berättelse, men inte mycket mer än så.

För mer läsning --> Scrolla vidare! Spana också in vår lista med de bästa serierna på HBO!