Recension: ”September 5” (2025) – “Spännande journalistisk thriller”

”September 5” sätter briljant perspektiv på världsberömt drama

Den nya filmen September 5 är en thriller regisserad av Tim Fehlbaum, tysken som tidigare gjort Tides (2020). Den baseras på en verklig historia som tidigare berättats i Steven Spielbergs München (2005), men lyckas på bästa möjliga sätt tillföra ett nytt perspektiv på en välkänd historia. 

Vi följer ett amerikanskt TV-team på ABC under de Olympiska spelen i München 1972 som snabbt riktar om fokus från sport till direktsända nyheter när de israeliska idrottsmännen hamnar i ett gisslandrama. Det var ett historiskt ögonblick – den första livesända terroristattacken någonsin som toppade månlandningens tittarsiffror och följdes av hundratals miljoner tittare. I historiens centrum står Geoffrey Mason (John Magaro) som är en ung och ambitiös producent i strävan efter att få visa sin legendariske TV-chef Roone Arledge (Peter Sarsgaard) vad han går för.

Filmens miljöer är extremt avgränsande. Journalisterna lämnar knappt inspelningsstudion, utan skickar ut sina fotografer och medarbetare och livesänder dramat från kontrollrummet endast 500 meter därifrån. Det låter kanske tråkigt att få se gisslandramat ur ett metaperspektiv, men jag skulle nästan säga att man har valt att avgränsa sig på detta sättet ger filmen en tydlig och skarp finess som tydligt lyfter journalistiska avväganden. En spännande inblick i mediernas diskussion om pressetik. Är livesändningen för brutal? Vågar man benämna det som en terroristattack? Skadar sändningen arbetet?

Magaro gör dessutom ett perfekt porträtt av en journalist med svår sömnbrist, men som ändå drivs på av att vilja vara först och nytänkande trots riskerna i situationen. Även Sarsgaard gör en bra prestation som en hård chef som skräms av Magaros vågade beslut. Hela rollistan genomsyras av högklassiga skådespelarinsatser. 

Det finns även en snygg och trovärdig 70-tals skildring i filmens foto, men även i hur man i minsta detalj hur medieproduktionen såg ut och hur man till exempel manuellt gjorde “burn in”-textning som optiskt visades i sändningen. Det hela engagerar just för att det visar hur dåtidens produktion var så beroende av att teamets samarbete skulle fungera.

Politisk och journalistisk relevans

”September 5” baseras på den verkliga händelsen och därför känns det även viktigt att kunna kontextualisera historien utifrån tidsandan. Detta är något som man – med tanke på att historien innefattar en relevant och känslig konflikt – lyckas göra väldigt trovärdigt.

De israeliska atleter hålls gisslan av den palestinska terrororganisationen Svarta September och just denna konflikt är väldigt okommenterad i sin helhet och filmen håller sig relativt objektiv till den. Det som däremot tar mer plats i ett stiligt politiskt porträtt av tidsandan är just den skamkänsla som medborgarna bar på i efterkrigets Tyskland. 

OS i München skulle bli Tysklands sätt att förlåtas av världen och sin chans att visa sin godhet. Hur man tidigt lyckas etablera hur skamsna medborgarna är och det är en liten detalj, men som sätter en avgörande ton för handlingens spänning. Detta spår bärs inte minst av Marianne Gebhardt (Leonie Benesch) som är en tysk tolk på ABC. 

I ett medielandskap där “fake news” slängs runt till höger och vänster, har filmen även en journalistisk relevans i hur medierapporteringen alltid bör vara sann och objektiv. Jakten på sanningen och dess betydelse är det budskap som Fehlbaum snyggt gestaltar, är perfektion när det kommer till att leverera en spännande journalistisk thriller. September 5 kan faktiskt jämföras med Alla presidentens män (1976) som handlar om den historiska Watergate-skandalen. 

“September 5” har genomgående bra skådespelarprestationer men det mest spännande är dess perspektiv på ett redan välkända drama. En spännande journalistisk thriller vars lika engagerande som rappa handling gör den passande även för en bredare publik.

Den 4 april är det biopremiär för “September 5”. Filmen går upp på Filmstadens biografer.