Prison Break

Prison Break (2017)

Prison Break är den senaste i en rad gamla serier som återvänder. Första avsnittet inleds med lovande mystik och ett kärt (?) återseende.

Det har gått sju år sedan Michael Scofield (Miller) dog. Theodore ”T-Bag” Bagwell släpps ut ur fängelset och mottar ett mystiskt brev, som han visar för Michaels bror, Lincoln (Purcell). Det verkar som att Michael kanske inte är död trots allt. Svaret finns att få i Yemen, där en man som liknar Michael ryktas sitta i Ogygia, landets mest hårdbevakade fängelse. Med hjälp av C-Note (Dunbar) och Sucre (Nolasco) måste Lincoln nu gå till botten med vad det är som försiggår.

LÄS OCKSÅ: Nya TV-serier att hålla koll på under 2017

Första säsongen av originalserien var riktigt bra. Den högintelligente Michael hade tatuerat in sin flyktplan från fängelset på kroppen och skapade allianser både med lojala vänner, som Sucre, och fullblodspsykopater, som T-Bag. Prison Break började starkt med ett smart manus och välskrivna karaktärer, men tappade ordentligt med kraft i andra säsongen för att sedan repa sig med sin fjärde och då sista säsong. Jag var skeptisk till återupplivandet av konceptet, eftersom jag inte trodde att skaparna skulle kunna nå upp till den första säsongens nivå. Om så blir fallet, återstår att se. Det första avsnittet gör mig försiktigt optimistisk. Det är inte ett strålande bra avsnitt, men det känns faktiskt rätt lovande.

Med återvändande serie gäller det att spela på originalets styrkor, samtidigt som man omformar konceptet lite. Detta har Prison Break sannerligen tagit fasta på, känns det som. Scofield lyser med sin frånvaro under större delen av avsnittet. När vi väl får återse honom, har han nya tatueringar, men verkar inte längre vara samma man. Detta känns lite som det ska; tatueringarna har återvänt, men karaktären har förändrats. I större delen av avsnittet får vi följa Lincoln, som försöker ta reda på vad som hänt med den bror han trott var död i flera år. I originalserien var han musklerna till Michaels hjärna. Här känns han lite vilsen, något som fungerar bra i sammanhanget eftersom hans vilsenhet leder oss tittare in på banan i en lagom takt. Purcell får här axla en tyngre roll, vilket han också gör utmärkt.

Avsnittets starkaste kort är dock Robert Knepper, som i högform återvänder som T-Bag. Det är egentligen helt fantastiskt vad Knepper har lyckats  att göra med sin roll. Från början var det meningen att karaktären bara skulle dyka upp i några avsnitt i första säsongen. Det slutade med att han var med ända till slutet. T-Bag är en riktigt läskig jävel. Han är ett sexuellt rovdjur, våldsam och slug på ett reptilliknande vis. Trots att han är en så pass förkastlig figur, kan jag aldrig låta bli att intressera mig för om han kommer att lyckas med sin senaste plan.

Första avsnittet känns, som sagt, lovande. Karaktärerna känns som de ska, vi bjuds på en ny konspiration och presenteras för osannolik teknologi, som kommer att göra T-Bag till en farligare motståndare. Jag tror att en försiktig optimism om de kommande avsnitten av Prison Break är på sin plats.

Vad tyckte du om första avsnittet? Kommer det bli en bra serie, eller borde Prison Break aldrig ha återvänt?

Bäst: T-Bag

Sämst: Lite väl mystiskt första avsnitt