Patrick Melrose

SÄSONGSPREMIÄR Patrick Melrose – Så bra är första avsnittet

Premiäravsnittet av Patrick Melrose liknar inget som visas på TV just nu. Benedict Cumberbatch springer, valsar, kryper, krälar, hasar och dricker sig igenom 60 minuter av tillbakablickar, inre monologer och svettiga möten med oroliga människor. Ena sekunden befinner han sig på en spontandejt med vad som verkar vara den enda vettiga personen i hela avsnittet, för att därefter trasha ett hotellrum med en låda innehållande sin pappas aska.

Kaoset och pulsen är konstant hög och när eftertexterna rullar kan jag till slut andas ut.

Inte sedan Leonardo DiCaprio krälade sig nedför en serie till synes oändliga trappsteg i The Wolf of Wall Street för ett par år sedan har drogmissbruk gestaltats på ett lika kaosartat sätt.

Patrick Melrose (Benedict Cumberbatch) är en välbärgad man med djupa fickor fulla av pengar, men också många nålmärken på sina armar på grund av sitt heroinmissbruk. En dag får han ett telefonsamtal där det meddelas att hans pappa har gått bort. Hög som ett hus tar Melrose det med ett leende. Han hade avskytt sin far och nu måste han åka från London till New York för att hämta askan. Samtidigt bestämmer han sig för att lägga av med sitt missbruk.

Det visar sig vara en dålig kombination.

Benedict Cumberbatch slog igenom i BBC:s Sherlock och i denna filmatisering av boken Bad News av Edward St Aubyn visar han åter igen varför han är en av de absolut bästa skådespelarna just nu. Han lyckas kombinera den neurotiska sidan av Sherlock med en nattsvart humor som gör att det inte går att slita blicken från honom. Cumberbatchs träffsäkra gestaltning av en desperat man som lyckas leva sitt liv i hundratjugo knyck gör att vi får en inblick i en hjärna som aldrig vilar. Berättelsen varvas med otroligt snyggt inklippta bitar av Melroses barndom där nutida händelser vävs in med liknande från det förflutna för att måla upp en trasig bild av en man som fruktade sin far något så oerhört. Hugo Weaving är bara med i några få ögonblick i rollen som fadern och förhoppningsvis är deras far- och sonrelation något som kommer utvecklas i framtida avsnitt, men han gör sitt allra bästa för att tillvara på de små scenerna.

LÄS OCKSÅ: Bennedict Cumberbatch gör Brexit-drama

I sin helhet är här är verkligen Cumberbatch show. Han är nästan alltid i bild och bär hela serien på sina axlar. Detta är i mina ögon både en fascinerande aspekt men också något som skapar en problematik. Avsnittet har nämligen svårt att bestämma sig för om det ska fungera som en introduktion till serien eller om det vill fungera som en fristående berättelse. Det skapar tyvärr en ambivalent känsla som genomsyrar framför allt birollerna som omger Melrose. Deras närvaro är extremt flyktig och tillåts aldrig ges något större djup. De fungerar mera som ett bollplank för Cumberbatchs karaktär att få leverera ännu mer träffsäker dialog. Det höga tempot och osäkerheten kring vilket format som hade passat berättelsen bäst (film eller serie?) gör att avsnittet definitivt inte är förutsägbart, men utan någon riktigt tydlig riktning.

Det ska bli spännande att se vart de återstående fyra avsnitten (vardera baserade på en bok om Patrick Melrose) tar serien och hur enhetliga de kommer kännas. Med Cumberbatch vid rodret som både huvudroll och producent finns alla förutsättningar för en fortsatt intensiv resa.

För fler tips på de bästa serierna, läs här.