The Tragedy of Macbeth

The Tragedy of Macbeth (2021)

I händerna på Joel Coen blir Shakespeares tragedi en gastkramande filmupplevelse. Det bländande svartvita fotot, häxornas gestaltning och Denzel Washingtons och Frances McDormands intensiva skådespel bidrar till filmens spöklika atmosfär.

När Macbeth blir spådd av tre häxor att han en dag ska bli kung av Skottland, blir han upphetsad av tanken och börjar ta till omoraliska metoder för att profetian ska slå in. Han mördar den nuvarande kungen, ljuger och skuldbelägger andra för sina hemska dåd. Uppmuntrad av sin lömska fru, drivs han till galenskap, för att slutligen få betala det högsta priset av alla för sina handlingar. 

Det är i stora drag handlingen i William Shakespeares tragedi Macbeth, som filmatiserats av Joel Coen (utan brorsan Ethan den här gången). Det är bara att konstatera att han har gjort ett fenomenalt jobb. I stället för ett pampigt riddardrama, som historien också hade kunnat förvandlas till, väljer Joel Coen att filmatisera Shakespeares pjäs på ett sätt som är att likställa med en spökhistoria.

Ta bara själva iscensättningen, hela filmen är inspelad i studiomiljö och med ett bländande svartvitt foto av fotografen Bruno Delbonnel. I en intervju med Newsweek diskuterade han hur det färglösa fotot bidrog till känslan av tvetydighet som Joel Coen ville utforska. Exempelvis hur det är svårt att som tittare se om det är dag eller natt i filmen. Eller öppningsscenen, där vi till en början tror att vi blickar uppåt mot skyn men senare förstår att vi tittar rakt ner mot marken. Det här är effektivt använda, filmiska knep för att göra tittaren osäker och mottaglig för Macbeths stundande nedstigning i galenskap... 

...som inte hade skett om det inte vore för de tre häxorna han möter. Alla tre spelas kusligt av Kathryn Hunter i en gestaltning som för tankarna till Andy Serkis Gollum från Sagan om ringen-trilogin. På ett liknande sätt som honom är häxorna ett slags schizofren enhet, i detta fall av tre personligheter som i ena stunden förkroppsligas i endast en människokropp, i andra stunden i tre. Då de står i den grådisiga dimman, mitt framför ögonen på Macbeth och hans vän Banquo, är uppställningen inte helt olik den mellan Antonious Block och Döden i Ingmar Bergmans mästerverk Det sjunde inseglet (1957). 

Washington och McDormand storspelar 

Tragedins huvudkaraktärer, Macbeth och hans fru Lady Macbeth, är det inte vem som helst som kan gestalta. Men Denzel Washington och Frances McDormand gör det med storartat resultat. Att se Macbeth gå från framgångsrik soldat som återvänder hem efter ett lyckat uppdrag, till att bli en förbittrad och i slutet en övergiven kung, är fascinerande. Likaså är det en fröjd att se McDormand förkroppsliga Macbeths fru, som inte är något annat än en lömsk orm vars samvete i slutändan kommer ikapp henne med fasansfull kraft.

Mitt enda frågetecken är varför Joel Coen tycks ha valt att använda så mycket av dialogen direkt från Shakespeares pjäs. Det gör sig förmodligen bättre på teatern, för i film känns det helt enkelt konstlat. Jag hade gärna sett att dialogen omarbetats, inte minst för att göra den mer lättbegriplig. 

Allt som allt är "The Tragedy of Macbeth" dock en filmupplevelse utöver det vanliga. Premiär på Apple TV+ den 14 januari.

LÄS OCKSÅ:

• Bröderna Coens fem bästa filmer
• Bästa filmerna på Apple TV+