STILL: A Michael J. Fox Movie

Still: A Michael J. Fox Movie (2023)

Michael J. Fox var en av de största stjärnorna i Hollywood på 80-talet. Sedan kom sjukdomen som förändrande allt. Dokumentären "Still: A Michael J. Fox Movie" lyckas sticka ut från med en ärlig skildringen av en människas kamp för överlevnad.

Jag minns fortfarande första gången jag såg Tillbaka till framtiden (1985) som barn. Öppningsscenen där Marty McFly (Michael J. Fox) vaknar upp och olika manicker serverar honom frukost, första tidsresan på parkeringen och gitarrsolot i slutet. Filmen var på många sätt en 10-årings dröm och utan tvekan var det tack vare Fox karismatiska huvudrollsinsats som jag förälskade mig i filmmediet. 

Men Michael J. Fox har varit mycket mer än Tillbaka till framtiden. För många amerikaner är han också känd från 80-talsserien Fem i familjen, 90-talsserien Spin City, och ett gäng andra filmer fram till i dag. Framförallt var Fox länge en av de mest kända skådespelarna i världen.

En hemsk sjukdom

Kontrasten mellan det oerhörda kändisskapet och sjukdomen som senare förändrade allt är det dokumentären Still handlar om. Här får vi följa Michael J. Fox karriär från barndomen fram till nutiden. Egentligen är greppet ganska generiskt för genren men här funkar det bättre eftersom man korsklipper mellan detaljer i Fox förflutna och hur han kämpar mot Parkinsons sjukdom i dag. Precis som de olika framgångarna i karriären agerar milstolpar i dokumentären, gör sjukdomen också det.

Det är lika delar hjärtskärande som upplyftande att se en märkbart sjuk Fox se tillbaka på sitt liv. För alla oss som har sett Parkinsons på nära håll är det ibland omöjligt att inte bli berörd – igenkänningen i Fox symtom blir smärtsamt hög ibland. Samtidigt finns det också mycket värme och humor i Still – trots att Fox bitvis varit riktigt deprimerad lyser hans typiska humor och värme ofta igenom. Särskilt drabbande blir scenerna där skådespelaren pratar med och om sin fru Tracy Pollan och deras gemensamma barn. Det är omöjligt att inte se kärleken de känner för varandra. 

Både magi och magplask

Rent hantverksmässigt fungerar också dokumentären bra. Det enda jag stör mig på är att regissören och intervjuaren David Guggenheim blir lite väl ledande i sina frågor till Fox emellanåt. När han vissa gånger vågar ställa en obekväm fråga uppstår det magi, som en scen där han undrar varför Fox aldrig pratar om sin smärta.

Samtidigt blir det väl manipulativt när han försöker tvinga fram känslor och budskap. Exempelvis är jag allergisk mot halvfrågor i stil med "But in drama class you could be big?", som Guggenheim utbrister när Michael J. Fox pratar om hur hans längd (Fox är väldigt kort) påverkat honom som barn. 

Sammantaget är dock Still: A Michael J. Fox Movie en riktigt fin och sevärd dokumentär. Trots att filmen handlar om en av Hollywoods största är det just den allmängiltiga mänskligheten som drabbar mest. Det Fox varit med om och fortfarande lever med varje dag kan drabba precis vem som helst, oavsett storleken, om man har numret till Woody Harrelson och Brad Pitt i telefonlistan eller inte. 

Mer läsning:

• Bästa serierna på Apple TV+
• Bästa filmerna på Apple TV+