Livet efter dig

Livet efter dig (2016)

I Thea Sharrocks nya romantiska drama flätas två vitt skilda människoöden samman. Den äventyrlige överklassonen Will Traynor (Sam Clafin) och den charmiga, men mindre välställda, outsidern Louisa (Emilia Clarke).

Efter en motorcykelolycka blir Will förlamad från axlarna och nedåt. Hans föräldrar plågas av sin sons bitterhet och modern bestämmer sig för att anställa honom ett gladlynt sällskap till att tända hans livsgnista igen. Lyckligtvis har Louisas fik precis bommat igen och hennes handledare på arbetsförmedlingen skickar henne till att pröva lyckan hos familjen Traynor.

Även om det tar sin tid för Louisa att tackla Wills tjurighet, så börjar snart den otippade duon att bygga upp ett starkt vänskapsband som har potential att bli mycket mer än så.

Läs också: Romantisk film - dessa måste du se

Precis som det låter så är Livet efter dig en regelrätt tårdrypare fullsmockad med klyschor, precis som den här typen av svulstig romantisk film ofta är. Det gör inte så mycket i sig, men bekväm dramaturgi kräver ett större känslomässigt engagemang till karaktärerna. Det är tydligt att Emilia Clarke förstår detta. Hon jobbar hårt med att leverera ett dynamiskt känsloregister och lyckas både vara charmig, rolig och berörande, men hennes tappra försök tycks inte väcka någon glöd hos hennes motspelare vars ambition inte sträcker sig längre än sitt miljonleende.

Det är inte bara Sam Clafin som drar ner filmupplevelsen utan här finns också flera problem i berättandet. Först och främst sker all karaktärsuppbyggnad i förbifarten. Vi får knappt se Will innan trafikolyckan, vilket gör det svårt att känna vilka förödande konsekvenser den har för honom. Självklart förstår vi det på ett teoretiskt plan, men vi känner det inte. Ett par minuter efter att Louisa presenteras får hon sparken, något som visar sig vara förödande för hennes familj eftersom hennes pappa är arbetslös och hushållet knappt går runt. Därefter diskuterar familjen hur omöjligt det är att få jobb i stan, men i nästa scen, som bara utspelas två veckor längre fram, har Louisa hunnit testa och tackat nej till flera olika jobb. Är hennes pappa värdelös på att hitta jobb? Är Louisa helt iskall till familjens situation? I samma scen får hon också erbjudande att ansöka om att bli Wills assistent.

Vad är en Brittisk romantisk film utan mysig humor? Inte mycket. I stort känns alla försök till skämt i Livet efter dig antingen påtvingade eller felplacerade. På den här fronten är det rentav jobbigt att se hur hårt Emilia Clarke kämpar med det svaga manuset. Här finns givetvis också ett handfull gulliga och "komiska" montage för att visa hur hårt Louisa jobbar med att komma närmre den bittra Will. Sett till Louisas oändliga garderob av secondhand-kläder känns dessa scener mest som långa reklamavsnitt för kupan.

Nej, "Livet efter dig" är verkligen ingen höjdare, men tack vare Emilia Clarke går det att ta sig igenom den ganska smärtfritt.