Flora and Son

Recension: Flora and Son (2023)

Regissören John Carney som gjort sig känd för stillsamma, mysiga och musikaliska draman är tillbaka med en ny film. Denna gång handlar det om en mor och hennes son som har glidit isär och deras vardag präglas av bråk och osämja. Filmtopps Oskar Gustavsson Klingenstierna har sett filmen och nynnar på avslutningslåten långt efter att eftertexterna rullat klart.

Den irländska regissören John Carney har mer eller mindre specialiserat sig på dramafilmer med musikaliskt innehåll. Några av hans mest kända verk är den romantiska Once (2007) som mottog en Oscar för bästa originallåt och Begin Again (2013), med Keira Knightley och Mark Ruffalo i huvudrollerna, som även den fick en nominering i samma kategori men vann inte.

Det har gått sju år sedan hans senaste film Sing Street (2016) hade premiär och Carney är nu aktuell med familjedramat Flora and Son som hade premiär på filmfestivalen Sundance i januari tidigare i år. Likt Carneys tidigare filmer står musiken i fokus även denna gång.

Ensamstående mamma med trotsig son

Den ensamstående mamman Flora (Eve Hewson) lever ett innehållslöst och tråkigt liv i Dublin. Enligt henne själv bor hon i en skolåda med en son som hatar henne. Hon försörjer sig som barnvakt men längtar efter att ta en ny väg i livet. Hennes son Max (Orén Kinlan) lever tonårslivet som innebär att vara ute sent och hitta på jäkelskap. En dag hittar Flora en gitarr i en container och försöker ge den till Max, men han vill inte bli ”någon Ed f***ing Sheeran” och vägrar därför att ta emot den. I stället tar Flora gitarren i egna händer och råkar av en slump komma in på den charmiga gitarrläraren Jeffs (Joseph Gordon-Levitt) YouTube-kanal.

Med hjälp av Jeffs onlinekurser lär de känna varandra under deras enskilda lektioner. Deras möten blir som terapi eftersom de båda lever varsitt liv de inte är helt nöjda med. Efter att ha lärt sig grunderna inom gitarrspelande upptäcker Flora att även Max har ett intresse för musik. Han skapar musik genom ett datorprogram och på det viset kommer de bättre överens med varandra även fast gammalt tjafs fortfarande ligger kvar och när som helst kan komma upp till ytan.

Musikens helande kraft

Filmer där föräldrar och deras barn inte kommer överens har vi sett tidigare, men här görs det på ett annat vis. Konfliktscenerna är sparsamma och i stället riktas ett större fokus på försoning. Filmen tar grepp om svårigheterna med att vara ensamförälder till ett barn i tonårsåldern. Att Joseph kunde sjunga visste vi redan från hans covers på låtar från Lady Gaga och Michael Jackson. Han har en relativt liten roll men med stor betydelse för vår huvudkaraktär. Det är Eve som får skina allra mest när hon med sin härliga irländska dialekt hänför publiken med sin sång.

Om man tidigare har sett Once (2007) och Begin Again (2013) kommer man att känna igen sig. Historien är vardagsnära och relaterbar där vi får följa ett fåtal människors liv som med hjälp av musikens helande kraft får ny energi. Det är mångt och mycket en trivsam film som får en att nynna på avslutningslåten långt efter att eftertexterna rullat klart.

”Flora and Son” går att streama på Apple TV+ från och med i dag, den 29 september.

Mer Läsning:

• Höjdpunkter på Apple TV+ i september 2023