De mest motbjudande skräckfilmerna – Förbjöds i flera länder
Vi lyfter fram den mest groteska sidan av skräckfilmen.
Vissa skräckfilmer är så chockerande att de förbjuds i vissa länder. I den här listan tittar Filmtopp på de allra mest motbjudande skräckisarna därute.
Skräckfilmen kan vara den mest populära genren av dem alla. Men det finns en hel del subgenrer som folk finner oerhört svåra att hantera. Idag tittar på vi den mer groteska sidan på skräckscenen, där kannibalism, tortyr och gränslöst våld står i centrum. Samtliga äckliga skräckfilmer som presenteras för dig på den här listan har blivit förbjudna att visas i flera länder.
Cannibal Holocaust (1980)
Förbjöds i: Australien, Chile, Finland, Island, Filippinerna, Malaysia, Norge, Nya Zeeland, Singapore, Storbritannien, Tyskland
Denna omdiskuterade skräckfilm följer ett TV-team som skildrar olika kannibalstammar, men deras leverne är inte lika spännande som de först trott. För att hetta upp saker och ting startar de ett krig mellan två stammar, vilket får bisarra konsekvenser.
Cannibal Holocaust hade så verklighetstroget våld att domstolen ville veta ifall vissa skådespelare fortfarande levde. Filmen anses också vara den första i Found Footage-genren. Filmtopps chefredaktör Eric Diedrichs håller Cannibal Holocaust som ett mästerverk. Missa inte hans lista över de bästa kannibalfilmerna!
The Last House on the Left (1972)
Förbjöds i: Australien, Island, Malaysia, Nya Zeeland, Singapore, Storbritannien
The Last House on the Left följer två unga kvinnor som försöker få tag på marijuana i samband med en rockkonsert. Sökandet efter droger leder dem till ett umgänge, som visar sig vara en grupp sadistiska fångar på rymmen. De kidnappar och plågar tjejerna på brutalaste vis.
En av skräckfilmsikonen Wes Cravens första filmer, som han både skrivit och regisserat. Berättelsen är högst inspirerad av Ingmar Bergmans klassiker Jungfrukällan från 1960.
Motorsågsmassakern (1974)
Förbjöds i: Australien, Brasilien, Chile, Finland, Frankrike, Island, Irland, Norge, Singapore, Sverige, Storbritannien, Tyskland, Malaysia, Nya Zeeland
En grupp ungdomar ska besöka en släktings gamla grav i Texas. Men olyckligt för dem leder deras sökande efter graven till en familj med psykiskt sjuka kannibaler. De måste göra allt i deras makt för att fly undan den brutale Leatherface och hans familjemedlemmar.
Motorsågsmassakern är en klassiker på många vis; den blev hyllad av kritiker och blev snabbt hajpad när den gick på bio. Det vill säga där den visades. Filmen ansågs vara för chockerande och våldsam. Den är det mest förbjudna stycket film genom tiderna.
Salò, eller Sodoms 120 dagar (1975)
Förbjöds i: Australien, Iran, Nya Zeeland, Singapore, Sri Lanka, Italien, Finland, Malaysia, Tyskland, Storbritannien, Norge, USA
Under Andra världskriget tar fyra fascister en grupp pojkar och kvinnor till fånga och utsätter dem för fysisk, psykisk och sexuell tortyr. I 120 dagar utsätts de för total förnedring.
Många anser att filmen saknar mest bara visar upp olika perversioner och att den saknar en meningsfull koppling till fascism. Andra håller visst filmen som ett seriöst konstnärligt projekt. För mer läsning, se vår lista över filmer om fascism.
Freaks (1932)
Förbjöds i: Finland, Irland, Italien, Storbritannien
Detta skräckdrama följer en kortvuxen cirkusdirektör som ska gifta sig med showens stjärna, men hans vänner och kollegor påstår att hon bara gör det för hans arv. Och planerar att döda honom.
Till mångas förvåning använder filmens regissör Tod Browning sig av människor med riktiga handikapp och deformationer för att spela cirkusens "missfoster". Att visa upp människor med olika missbildningar under så kallade "freakshows" var, märkligt nog, en populär del av cirkuslivet förr. Skäggiga damen är ett klassiskt exempel på detta. Exempelvis ser vi en riktig person utan varken armar eller ben.
Med sin film ville Browning visa att skönhet och godhet inte alltid går hand i hand. Här är cirkusens "freaks" de goda, medan de "normala" människorna på cirkusen är filmens riktiga monstren.
Stora delar av filmen klipptes bort, för att sedan förbjudas helt. Ironiskt nog för att man fann skådespelarna för "obehagliga". Med andra ord var varken producenterna eller publiken särskilt mottagliga för vad Browning ville säga med filmen. Sedan blev den istället kritiserad för att "dra nytta" av skådespelarna. Nu, på senare år, anses den vara ett stort mästerverk.
A Serbian Film (2010)
Förbjöds i: Australien, Norge, Spanien, Brasilien, Nya Zeeland, Kuwait, Sydkorea
I A Serbian Film följer vi en åldrande porrstjärna, som går med på att göra en sista film innan han lämnar branschen för gott. Men tidigt in i produktionen förstår han att den film han skrivit på för att göra är någonting helt annat – en snuff-film med pedofili och nekrofili.
Av alla filmer på den här listan är A Serbian Film den enda från 2010-talet. Den blev sågad när den kom och användandet av yngre skådespelare gjorde den enkel att förbjuda. I Spanien stämde man filmens regissör för barnpornografi, men det fallet lades ned.
Exorcisten (1973)
Förbjöds i: Storbritannien, Malaysia, Singapore
Den tvåfaldigt Oscarsbelönade spökskräckisen Exorcisten berättar om en tonårig flicka som blir besatt av en demon. Hennes mamma söker hjälp hos två präster, som gör allt i deras makt för att hjälpa dottern bli kvitt ondskan.
Exorcisten anses vara en av de bästa skräckfilmerna som gjorts, och hedrande för Sverige är att Max von Sydow har rollen som exorcist. Filmen har ett par riktigt otäcka sekvenser, som än idag får magen att vrida sig. I sin helhet är inte Exorcisten lika grotesk som andra filmer på den här listan, men det kom nog heller inte som en chock att den förbjöds i några länder.
I Spit On Your Grave (1978)
Förbjöds i: Storbritannien, Norge, Island, Tyskland, Kanada, Kina, Filippinerna, Singapore, Irland
En aspirerande författare blir flera gånger gruppvåldtagen, förnedrad och lämnad att dö. Men hon lyckas överleva och bestämmer sig för att hämnas på männen som förnedrade henne.
I Spit on Your Grave – även kallad Day of the Woman – är en brutal offer- och hämndsaga som chockerade världen när den kom. Det råder delade åsikter kring filmens kvalitet. Den berömda recensenten Roger Ebert höll filmupplevelsen som en av de mest deprimerande stunderna i hans liv.