Lilla mamma

Lilla mamma (2021)

Céline Sciamma är en regissör som går från klarhet till klarhet men filmer som "Tomboy", "Girlhood" och "Porträtt av en kvinna i brand" på sin meritlista. Nu är hon återigen aktuellt med ännu ett litet mästerverk i "Lilla mamma" som är en film till bredden fylld av värme som inte lämnar någon oberörd.

När Nellys mormor går bort efter en lång tids sjukdom åker hon tillsammans med sin mamma och morbror till mormoderns hus för att rensa inför försäljning. Under de dagar de är där fördriver Nelly tiden genom att leka i skogen och eftersom huset ligger långt ute på landet blir hon förvånad när hon en dag springer på en flicka i sin egen ålder. De börjar omedelbart leka som om de känt varandra hela livet.

Då Nelly blir hembjuden till den lilla flickan möts hon av ett hus som är kusligt likt det de håller på att rensa ut på andra sidan skogen, så när som på några små detaljer. Hur som helst så fortsätter de leka och blir nära vänner väldigt fort och ju längre tiden går börjar de inse att de har mer gemensamt än de nånsin kunnat tro.

"Lilla mamma" är som en 72 minuter lång varm kram. Trots dess ringa längd blir filmen aldrig forcerad utan känns snarare som en novellfilm eller liknande, som gjord för detta korta format. Handlingen är en enkel berättelse men den är så oerhört effektivt berättad att jag dras in totalt och omfamnas helt. När eftertexterna rullar vaknar jag till som ur en trans och undrar varför mina kinder är våta. Trots dess enkelhet så bygger storyn på en väldigt intressant premiss som i M. Night Shyamalans händer hade fått en överraskande twist på slutet. Detta hade säkert kunnat bli bra men det fungerar lika bra så som Céline Sciamma valde att lägga fram berättelsen trots att man tidigt förstår var det är på väg.

Något som kan vara väldigt vanskligt när det kommer till filmproduktion är skakigt barnskådespeleri. Detta är dock något som Sciamma verkar behärska extra bra då hennes filmografi innehåller mycket barn och ungdomar som alltid presterar på topp, som i till exempel Tomboy och Girlhood. Så även i Lilla mamma där tvillingarna Joséphine och Gabrielle Sanz fullständigt briljerar.

Jag trodde att det skulle dröja innan Sciamma överträffade sin senaste film "Porträtt av en kvinna i brand", men faktum är att jag berördes ännu mer av "Lilla mamma" vilket gör den till hennes bästa film hittills mina ögon. Ett litet mästerverk till bredden fylld av värme som inte lämnar någon oberörd. Går upp på bio den 17:e december.

Mer läsning:

• Fem romantiska komedier som gör dig glad
• Julfilmer 2021 – Alla nyheter