Meningen med livet (säsong 1)
Är barn verkligen meningen med livet?
För många är drömmen om barn den största drömmen av alla. För andra är ungarna mest jobbiga och krävande. I Viaplays serien Meningen med livet får vi se två systrar som båda försöker hantera frågan om barn.
Systrarna Alva (Celie Sparre) och Ellen (Helena af Sandeberg) har två helt olika familje- och livssituationer. Alva och hennes sambo Nico (Hannes Fohlin) vill inget annat än att skaffa barn och bilda familj. Men det går bara inte. Som ett sista försök påbörjar paret en IVF-behandling. Om inte det går så vet inte Alva hur hon någonsin ska kunna få ett barn. Samtidigt får Nico ett överraskande samtal från någon som påstår att han är far till hennes son.
På den andra sidan av spelbrädet hittar vi flerbarnsmamman Ellen som kämpar för att få ihop vardagen. Men med tre barn och maken Alex (Ulf Stenberg) som alla kräver hennes uppmärksammet känner hon att hon själv blir bortglömd. Vem är hon egentligen och vad vill hon få ut av livet? Mitt bland vardagsliv och stora frågor om livet får hon plötsligt för sig att skaffa jägarlicens och bli en ny version av sig själv. Två helt olika liv, men två systrar som båda kämpar för att få allt att gå ihop.
Bekant handling med tunna karaktärer
Vi verkar vara inne i någon sorts guldålder för serier om IVF-behandlingar. Först kom Alla utom vi med en humoristisk vinkel och sen kom Made in Oslo och visade en mörkare sida av barnlösheten. Nu kommer Viaplay med nästa vinkel. En vinkel och handling som vi sett flera gånger senaste tiden, kanske lite väl många gånger kan man tycka. Vinkeln är vardagslivet och vilka problem som Medelsvensson brukar hantera i olika tidpunkter i livet. Att det görs många serier om det vanliga vardagslivet är kanske inte så konstigt. Alla lever vi det liksom. Men kan inte någon komma på något nytt och fräscht?
Meningen med livet känns som en serie som vi sett både en och två gånger senaste åren. Den heterosexuella småbarnsföräldern med jobbiga ungar och knackiga relationer är mer än bekant. Att försöka spicea till det med en IVF-behandling kanske låter spännande, men får varken serien att lyfta eller kännas nyskapande. Problemen som karaktärerna stöter på i serien känns också bekanta och inte särskilt intressanta. Det är ingen dålig serie, men det saknas något som får den att sticka ut eller engagera. Nu blir det mest platt och bekant.
Något som också känns bekant är seriens skådespelare. Vissa av skådespelarna har vi redan sett i någorlunda liknande roller i år. Även om det skådespelarna är både duktiga och välbekanta så känns deras roller ibland lite tunna, kvadratiska och utan större utveckling. Kanske är det därför som deras problem inte riktigt lyckas få en engagerad. Inte heller när det kommer till skådespelarnas prestationer är det något som sticker ut. Precis som serien i sig känns det ganska platt och bekvämt från början till slut.
Med det sagt så kommer serien troligtvis gå hem mer för den faktiska målgruppen. Att en man i singelhushåll inte lyckas ta till sig en serie om barnlöshet och vardagslivet med tre barn är kanske inte så konstigt. Frågorna och känslorna som kvinnor med eller utan barn går runt med kommer jag liksom aldrig förstå eller få. Men att samhället till stor del ser barn som meningen med kan jag ändå förstå.
Även om det är en ny serie som Viaplay kommer med i form av Meningen med livet, så känns det också som en serie vi har sett förut. Tyvärr lyckas dock serien inte riktigt beröra eller engagera så mycket som den kanske kunnat göra. Serien gör sitt jobb, men inte mer. Den är småtrevlig att se och följa, men är tyvärr inte allt för minnesvärd eller speciell.