Versailles (2015, Asvnitt 1-2)

TV-serien Versailles är ett drama om den franska monarken Ludvig XIV och hans liv. Den engelskspråkiga serien är skapad av Simon Mirren och David Wolstencroft, producerad av Canal+ och är med en budget på 32 miljoner dollar Frankrikes dyraste TV-serieproduktion hittills.

Ludvig XIV (George Blagden), eller solkungen, regerade i Frankrike under hela 72 år, men när vi kastas in i handlingen är året 1667 och Ludvig XIV är bara 28 år gammal. Vi får följa hans styre av landet samtidigt som han skapar slottet i Versailles för att sköta makten därifrån. Romantiska intriger är en stor del av Ludvigs liv då han gärna bedrar sin drottning (Elisa Lasowski) som väntar Ludvigs kungliga barn, eller?

Att Versailles är en påkostad produktion märks tydligt på den vackra scenografin och kostymerna. Serien har potential till något stort, dock saknas det där lilla extra för att leva upp till budgeten. Det finns moment i Versailles som suger in mig i handlingen, men tyvärr är stunderna fler som istället minskar mitt intresse. Allt blir för mycket teater över det hela och det känns inte som att man befinner sig på 1600-talet, trots slottets barocka korridorer.

Serien är vackert fotograferad och scenerna i Versailles är klockrena, dock kunde de ha försökt lösa översiktsbilderna på slottet och byarna på ett annat sätt. Det blir lite väl tydligt att dessa sekvenser är datoranimerade vilket bryter illusionen  av att vi befinner oss på ett riktigt slott.

George Blagden gör det som förväntas av honom i sin roll som Ludvig XIV, men inte mycket mer. Däremot tycker jag att Alexander Vlahos, som spelar Ludvig XIV:s homosexuella bror Filip I av Orléans, tillför något extra och spännande till sin karaktär. Vilket också kan behövas eftersom det framgår tydligt att de två brödernas relation inte är den bästa . Efter en spännande händelse i seriens andra avsnittet, som verkligen fick mig att vilja se mer, kan jag ändå konstatera att Versailles håller på att bli mer intressant.

Bäst: De otroligt vackra och historiska miljöerna som karaktärerna rör sig i ibland.

Sämst: Antalet viktiga karaktärer som bara slängs in handlingen utan någon riktig introduktion. Blir rörigt med så många karaktärer som det förväntas att man ska veta vad de heter och vad de har för funktion efter bara några minuter.

Recensionen är baserad på de två första avsnitten av de totala tio.