"Undone" (säsong 1)
"Undone" bjuder på en av årets mest surrealistiska tv-upplevelser.
Sällan lyckas en serie, eller dess skapare, skapa något som verkligen känns nytt och originellt. Men när "Bojack Horseman"-skaparen bestämmer sig för att tackla ett slags andligt, schizofrent, mordmysterium, genom användandet av rotoskopisk animering i "Undone", kan vi snacka om att bryta sig ur mallen.
Det finns otroligt mycket att bearbeta efter en lång, sinnessprängande, binge-tittning av Undone. Det råder däremot ingen tvekan om att jag verkligen älskade den första säsongen. Det gjorde jag visserligen även med årets säsong av Netflix-serien The OA, som kort därefter lades ned av streamingjätten. Förhoppningsvis överlever Amazon Primes vågade mind-fuck, till skillnad från sin avlägsna galna släkting hos Netflix.
Handlingen i "Undone", var ska man ens börja? I centrum har vi i alla fall Alma Winograd-Diaz, spelad av en fantastisk Rosa Salazar... eller är det kanske bara en fantastiskt animerad Salazar? Efter att ha kollat upp "rotoskopisk animering" förstår jag det som att scenerna med skådespelarna är inspelade och sedan läggs ett animerat lager över materialet, så alltså kan både animeringen och Salazar vara fantastiska samtidigt.
Alma är en småbråkig, utåtagerande, ofta uttråkad kvinna som hatar att hon jämför vilka bönor som är "bäst" i affären. Efter att hon är med om en våldsam bilolycka och skadas svårt, börjar hon kunna se och prata med sin döda pappa (Bob Odenkirk), som påstår att han blev mördad och hon är den enda som kan rädda honom. Här ställs vi tittare tidigt inför valet kring om vi faktiskt tror på att olyckan "låste upp" en förmåga att kunna resa i tiden och snacka med Odenkirk, eller om vi borde börja misstänka att hon är psykiskt sjuk.
Oavsett vilket så får vi följa med Alma på en surrealistisk resa i jakten på sanningen om sin pappas död, samtidigt som varje avsnitt hjälper till att flytta fram gränsen för vad som tidigare varit möjligt att visa på film och tv. Utan att säga för mycket, så tar vår handling ofta en oväntad men alltid spännande väg, vilket tvingar oss tittare att vara uppmärksamma och investerade i berättelsen.
Med bara totalt åtta avsnitt, på drygt 20 minuter vardera, känns säsongen lite för kort. Men det kanske framför allt beror på att jag känner en viss oro över att inte tillräckligt många personer kommer att ge Undone en chans för att kunna garantera en fortsättning. Gör dig själv (och mig) en tjänst och utsätt dig för den vågade surrealismen i denna annorlunda mordgåta.