Nya säsongen av svenska thrillern ”Fartblinda” är ”större” och ”spännande”

Fartblinda är tillbaka med sin tredje säsong, och precis som tidigare får vi följa den envisa journalisten Bea Farkas (Julia Ragnarsson) i jakten på sanningen. Den här gången får vi ett större perspektiv – med internationella affärer, svåra val och starka motsättningar. 

Ett nytt uppdrag med högre risker

Säsongen öppnar med dramatik: ett skottdrama på Beas arbetsplats. Sedan kastas vi tillbaka två månader i tiden, där historien om telekombolagets (VasaCom) kontroversiella projekt i Afghanistan börjar vecklas ut. Projektet i fråga är ett samarbete med en lokal operatör – men bygger i praktiken på mutor till talibanerna för att få verka fritt i området.

Här finns ett tydligt journalistiskt syfte: att skildra de etiska avvägningar som görs bakom stängda dörrar i näringslivet – och det höga pris som får betalas, inte minst av de mest utsatta. Det märks att serien vill säga något om ansvar, tystnadens medbrott, och hur ideal krockar med verklighet.

En stundvis effektiv och tajt story

Manuset är stundvis effektivt och tajt – särskilt i de scener där Beas redaktion undersöker och gräver i korruptionen kring VasaCom. Här levererar serien starkt, både i dialog och tempo.

Men parallellspåret om hennes relation med nya kollegan Karim (Maxwell Cunningham) känns svagare. Det saknas kemi, och det romantiska sidospåret förblir en tunn skugga i seriens övrigt dramatiska innehåll. Speciellt när Karims liv vid ett tillfälle hänger på en skör tråd. Relationen är inte tillräckligt uppbyggd för att jag som tittare ska bry mig. Däremot är det en av bitarna som bygger upp vad Bea egentligen känner för Karim. 

Desto starkare är historien om ingenjören Malin, som kidnappas i Afghanistan på grund av sin sexuella läggning. Serien vågar ta upp hur farligt det kan va att vara HBTQ-person i vissa delar av världen – även om man jobbar för ett företag som på pappret står för öppenhet och jämlikhet. Särskilt eftersom VasaCom själva profilerar sig som ett inkluderande företag, vilket gör konflikten desto mer laddad samt aktuell i dagens samhälle där många företag kallar sig inkluderande men motsätter sig i praktiken.

LÄS OCKSÅ: Manipulerande mördare i brittisk kriminalthriller som släpps på TV4 Play

Snyggt filmat, men ibland lite långsamt

Det visuella är seriens starka sida – foto och miljöer är snygga och välgjorda, särskilt i de scener som utspelar sig i Afghanistan, där färgskalan är dämpad men passande till stämningen. Miljöerna känns påkostade och genomarbetade.

Tempomässigt varierar det: vissa avsnitt driver handlingen framåt med hög spänning, medan andra stannar upp i ett försök att skapa känslomässigt djup som inte riktigt landar.

Välskriven säsong – men når inte hela vägen

I den här säsongen försöker Fartblinda säga något större – om moral, ansvar och hur journalistiken kan granska makten. Det är ett bra försök, och många delar fungerar. Den är minst sagt en välskriven säsong och att få följa med i journalistikens turbulenta värld blir aldrig tråkigt. Serien vågar ta upp svåra frågor, men hinner inte alltid fördjupa dem så mycket som man önskar. Det känns ibland som om säsongen sträcker sig efter något större än vad formatet klarar av att bära.

Däremot måste jag påpeka att Julia Ragnarsson återigen levererar starkt i rollen som den komplexa karaktären Bea och Maxwell Cunningham spelar den nya medarbetaren med bravur. Det är minst sagt starka skådespelarprestationer. 

Tredje säsongen av ”Fartblinda” är en blandning av skarp samhällskritik och mer konventionellt tv-drama. Det är spännande, engagerande och alltid välspelat – men lämnar också ett intryck av att inte riktigt våga gå hela vägen. För den trogna publiken är det fortsatt sevärt.

De två första avsnitten av ”Fartblinda” säsong 3 finns nu att streama för dig med TV4 Play+.

Läs mer om det unika upplägget på den nya säsongen här.