Tomorrowland (2015)
Föreställningarna om framtiden hos 60-talets amerikanska befolkning är mer präglad av tankar kring rymdraketer och astronauter än av dystopiska funderingar. I varje fall när vi i början av filmen Tomorrowland (som också är en nöjespark ägd av Disney) introduceras för den unge uppfinnaren Frank Walker (Clooney) år 1964.
Frank befinner sig på en världsutställning i New York dit han har tagit med sig en alldeles egen uppfinning. Där möter han den mystiska flickan Athena (Cassidy) och hans liv förändras för all framtid efter att Athena ger Frank en magisk knapp som kan transportera honom till ett framtidssamhälle i en alldeles sagolik rymdvärld.
Filmen byter till nutid och vi får lära känna filmens andra huvudperson, den rebelliska och äventyrslystna tjejen Casey (Robertson). I hemstaden Cape Canaveral försöker hon att stoppa rivningen av rymdbasen Kennedy Space Center där hennes pappa arbetar. I ett ödets knyck får även Casey en knapp av Athena vilket gör att hon också hamnar i den fantastiska framtidsvärlden, men bara under korta stunder.
När Casey undersöker knappens ursprung hamnar hon hos åldrade Frank Walter. Efter att Frank avslöjar hemligheten bakom knappen, börjar Casey ana att den värld hon söker inte är vad den verkar.
Brad Bird står för regin och på hans CV hittar vi imponerande visuella Disneyproduktioner som Superhjältarna (2004), Råttatouille (2007) Upp (2009) och även med Tomorrowland har han visat sig vara en mästerlig visuell regissör. I vissa sekvenser bjuds det på riktgt schyssta effekter som låter fantasin fullständigt explodera i eufori. Det känns nästan som att befinna sig i en berg och dal barna.
Att försöka förstå sig på Tomorrowlands handling kan också ses som att åka karusell, en snurrig sådan. Allt blir väldigt, väldigt rörigt och tillslut slutar jag att försöka förstå mig på den komplexa storyn. Men jag fortsätter att vara underhållen. Jagandes mördarrobotar från framtiden funkar väl alltid? Buskapet i filmen är dock den gamla vanliga dängan om att mänskligheten måste sluta tänka kortsiktigt och istället värna om varandra.
Filmens stora affischnamn är George Clooney och han gör som vanligt bra ett bra jobb. Karaktären Frank är en bitter man som bor i ett riktigt häftigt hus fullt med uppfinningar och säkerhetsanordningar mot inkräktare. En av filmens större höjdpunkter är när Casey kliver in i detta hem.
Andra halvan av Tomorrowland är tyvärr klart sämre än den snyggt och underhållande upptakten. Den är mer präglad av många transportsträckor mot ett segt och mindre inspirerat slut. Likväl är Tomorrowland en underhållande familjefilm som säkerligen kommer uppskattas, mest av barnen. Vi vuxna har sett allt förut. Om du är sugen på mer intressanta sci-filmer kan du spana in vår lista över 10 pärlor som de flesta inte har sett.