The Room (2003)
Världens sämsta film, eller världens bästa sämsta film?
The Room, 2000-talets mest notoriska bottenfilm. Regisserad, producerad, skriven av huvudrollsinnehavaren Tommy Wiseau. Kort sagt handlar filmen om bankmannen Johnny, som dras in i ett destruktivt triangeldrama mellan sin blivande fru Lisa och sin bästa vän Mark (so far, so good). Trots denna raka handling är filmen känd för att vara helt obegriplig. Varför? Jo, dels på grund av den fantastiska mängden plot holes, de fullständigt ologiska berättarflödet, legendariskt värdelösa skådespelarinsatser, dela för att vi inte får någon som helst förklaring på någonting. Hela filmen är en stor gåta. Som en pervers djupdykning i regissörens väldigt, väldigt speciella hjärna.
Grejen med The Room, som är unikt för vissa worst-movies, är att den är fruktansvärt rolig. Jag har sett den tre gånger och kommer garanterat se den snart igen. Det är en skrattfest för alla B-filmsälskare. Att Plan 9 From Outher Space skulle vara filmhistoriens sämsta film är inte sant. Wiseaus The Room är sämre än alla folieklädda lampskärmar i världen.Om jag måste välja en favoritkaraktär, måste min vara Denny. Vem fasen är han ens? Ledtrådarna vi får är att han bor i en lägenhet i närheten och Johnny är lite av en fadersfigur för honom. Det som är så underbart med Denny är att han dyker upp lite överallt i filmen och är allmänt väldigt skum. Rent av creepy. Han verkar inte ha någon som helst förståelse för det sociala spelet och framkommer som en skum, obehaglig, pervers och random unge vars ålder är helt omöjlig att definiera. Är han 12 eller han 30?
Mina 5 favoritgrejer med The Room (även om det är omöjligt att välja...)
5. De vidriga sexscenerena
Wow... alltså... För det första ser Wiseau ut som en belgian blue ko. För det andra är sexscenerna obekvämt långa och dåliga (tänker framförallt på Wiseaus märkliga skratt kombinerat med att han strör rosblad över Lisas kropp). För det tredje känns sexscenerna mer som riktigt lökiga mjukpornografiska musikvideos till den mest smöriga skit du har hört. Riktigt kul att dessa utdragna sexscener dyker upp både alldeles för ofta och på tok för omotiverat.
4. Danny och knarklangaren
Legendariskt! Uppe på lägenhetens takaltan håller Denny på att få spö av någon skum snubbe som han köpt knark av och inte kunnat betala. "Where's my fucking money Denny?!", "I want my money Denny!". Två frågor som ställs tusen gånger trots att Denny svarar att han kan hämta dem på två minuter.
I vilket fall. När knarklangaren håller på att trycka ut Denny utanför altanräcket (greenscreenen är läskigt tydlig) och skriker efter sina pengar kommer Johnny och Mark till undersättning. Strax därefter dyker även Lisa och hennes mamma också upp (vilken tur att alla vill upp på taket). Johnny och Mark eskorterar bort knarklangaren till polisen för att bara efter några sekunder senare vara uppe på taket igen. Snabbt jobbat killar!
3. "I definitely have breast cancer!"
The Room är som sagt omtalad för sina plot holes och förmågan att presentera side plots som aldrig följs upp. Detta är helt klart den värsta av alla lösa trådar. I ett samtal mellan Lisa och hennes mamma droppar mamman den tunga nyheten om att hon har bröstcancer i förbifarten. "I definitely have breast cancer!". För det första, säger någon verkligen så till att börja med? Sättet hon säger på får det att låta som något helt alldagligt. För det andra varför nämns detta aldrig mer på något sätt i hela filmen? ALDRIG?!
2. "Oh, hi Mark!"
NU börjar vi närma oss de riktigt kokiga stunderna. Lisa har ologiskt börjat sprida ut ryktet att Johnny slår henne. Förtvivlat går Johnny upp på takaltanen och säger högt för sig själv flera gånger " I DID NOT HIT HER". Han till och med skriker ut det. Helt oväntat och bara sådär säger han plötsligt "Oh, hi Mark!" och skiner upp med sitt vanliga märkliga leende. Tydligen har Mark suttit lite längre bort (han har inte varit i bild innan).
Utan att reflektera över vad han precis skrikit ut sätter sig Johnny bredvid Mark och de två kompisarna börjar prata. Inte nog med det (det är aldrig nog med något när det kommer till den här filmen) så börjar Mark snart berätta en hemsk historia om en kvinna som blev misshandlad så grovt av sin svartsjuka pojkvän att hon hamnade på sjukhus. Johnnys respons (med ett väldigt, väldigt nöjt leende) "haha, what a story Mark!". Som ni förstår är det helt osmakligt, väldigt förvirrande och fruktansvärt roligt dåligt.
1. Scenen i blomsteraffären.
Detta är guld! När jag såg detta för första gången blev jag ärligt talat chockad. Hur är det ens möjligt att arbeta fram ett såhär förvirrat resultat? Kommer ihåg hur jag och två polare tog om scenen om och om igen bara för att smälta och förstå den. Jag vill faktiskt inte ens beskriva den här scenen. Det är bättre du ser den själv!