The Nile Hilton Incident (2017)

I en intervju med ICON Magazine berättar manusförfattaren och regissören till The Nile Hilton Incident, Tarik Saleh, att det finns flera unga spännande regissörer som kommit fram i Egypten efter revolutionen, men att de aldrig hade kunnat göra den här filmen utan att bli flyktingar. Så istället för att fråga sig om han som svensk-egyptier hade rätt att göra den här filmen, insåg han att han inte hade rätt att inte göra den. Och detta är naturligtvis ett fantastiskt ställningstagande från Salehs sida, men dessvärre är hans film som sådan, något av en besvikelse.

LÄS OCKSÅ: BIOAKTUELLT

Vi får följa polisen Noredin Mostafa som blir tillsatt ett fall som rör en död sångerska på ett exklusivt hotell. En städerska blir vittne till mordet, och Noredin försöker leta reda på henne. Det framkommer dock snabbt att högt uppsatta personligheter i Egypten är inblandade i mordet, och fallet rubriceras inledningsvis som ett självmord. Noredin kan däremot inte släppa ärendet, och försätter sig i farliga situationer i jakt på sanningen, mitt under den stundande arabiska våren.

I huvudrollen ser vi Fares Fares, vars karriär verkligen blommat ut på senare år. Efter mindre roller i stora filmer som Zero Dark Thirty och Rogue One får han här äntligen äga en film med internationell prägel. Dessvärre känns det som att hans roll mest går ut på att röka cigaretter, samtidigt som han ser mystisk och förundrad ut. Hans karaktär är inte så komplex som filmen vill få oss att tro. Ibland går det dessutom att undra var logiken bakom Noredins ageranden tagit vägen. Fares får aldrig riktigt glänsa på det sättet som trailern utlovar.

Den första halvtimmen av The Nile Hilton Incident är väldigt trevande, och det är inte förrän själva incidenten börjar utredas som filmen egentligen börjar. Men inte heller den innehåller några rafflande detaljer eller genre-innovationer, och filmen är inte tillräckligt visuellt tilltalande för att vi ska acceptera det.

*** VARNING FÖR SPOILERS ***

Det hela är ett försök till en politisk noir, men vi får aldrig några spännande hemligheter avslöjade, eller några riskfyllda möten om nätterna. Filmen kan inte riktigt bestämma sig för om den ska handla om den arabiska våren, eller vara en tvättäkta mordgåta. Kombinationen fungerar inte riktigt för mig.

LÄS OCKSÅ: Höstens svenska filmer 2017 

Med undantaget av några få scener - exempelvis en nattklubbsscen som påminner om något ur en Jean Pierre Melville-film - är The Nile Hilton Incident en ganska svag upplevelse, men som faktiskt ska ha en eloge bara för att den existerar.