.jpg?width=1600&height=675&crop=top&auto=format)
The Lighthouse (2019)
Fotot i "The Lighthouse" doftar Bergman, men innehållet är helt unikt.
2015 kom Robert Eggers ut med sin långfilmsdebut "The Witch", som på egen hand mer eller mindre förändrade hela skräckfilmsgenren. Föga förvånande sålde alla visningar av hans nya film "The Lighthouse" slut på årets upplaga av Stockholms filmfestival. Jag hade turen att knipa en biljett och kan avslöja redan nu att det var en filmupplevelse jag sent ska glömma. Filmen har svensk biopremiär fredagen den 22 november.
Fyrvaktaren Thomas Wake (Willem Dafoe) och hans nya assistent Ephraim Winslow (Robert Pattinson) anländer till ett fyrtorn på en ö mitt ute i havet. Där ska de under de kommande fyra veckorna se till att hålla ljuset tänt samt sköta den dagliga ruljangsen tills de blir avlösta.
Ju längre tiden går desto mer börjar dock ensamheten smyga sig på. Ephraim börjar dessutom inse att allt inte står rätt till med fyrvaktaren Thomas. När ett kraftigt och ihållande oväder förhindrar dem från att lämna ön, är den ostoppbara nedåtgående spiralen ett faktum.
Vill ni veta hur det skulle se ut om Ingmar Bergman tog med sin lojala fotograf Sven Nykvist ut till en ö där de delade på en karta LSD? Då ska ni ta er en titt på The Lighthouse. Skämt åsido, men faktum är att det svartvita fotot påminner starkt om Bergmans filmer från 50- och 60-talet, och är minst lika vackert här. Där slutar dock jämförelsen, för innehållsmässigt bjuder Robert Eggers, precis som med The Witch, på något helt unikt i denna film.
Som grädden på moset gör både Willem Dafoe och Robert Pattinsons sina livs bästa rollprestationer och deras samspel klingar inte falskt en enda gång. Detta gör The Lighthouse till en näst intill fulländad filmupplevelse och tveklöst en av årets bästa.