The Killing of Two Lovers (2021)

I The Killing of Two Lovers berättas historien från Davids (Clayne Crawford) perspektiv. Han är en medelålders familjefar hemmahörandes i en karg småstad någonstans i den amerikanska delstaten Utah. Redan i filmens första bildruta förstår vi att någonting inte står rätt till med honom. I en ordlös sekvens riktar han en pistol mot en sovande kvinna i en säng, för att sedan ångra sig och försvinna ut ifrån hemmet. Snart förstår vi att det är hans eget hem han brutit sig in i. Eller, rättare sagt, hans före detta hem. För David och hans fru Nikki (Sepideh Moafi) har tagit en paus efter många år tillsammans. David hoppas att de ska bli tillsammans igen, både för hans egen och barnens skull, men Nikki verkar redan ha gått vidare. Det har David fruktansvärt svårt att acceptera. 

Handlingen låter onekligen som en riktigt obehaglig thriller där en djupt problematisk man stalkar sin före detta fru. Dock är det inte riktigt så enkelt. Det är inte ens säkert att den inledande sekvensen faktiskt händer på riktigt, eller om den bara utspelar sig i Davids fantasi. Hur som helst sätter filmens inledning skickligt fingret på den desperation som han känner. 

The Killing of Two Lovers är en film som trots sin dramaturgiska enkelhet känns otroligt komplex. Det är den sortens film som med fördel ses flera gånger. Handlingen påminner om Noah Baumbachs Marriage Story där vi också får bevittna en relationskris utan dess nåde. Dock är Machoians film inte lika explosiv, varken gällande dialog eller skådespel. Istället innehåller filmen flertalet långa sekvenser där kameran bara följer med David och skildrar hans vardag.

Till en början känns det lite väl långsamt, men när jag väl kommer in i filmens rytm sitter jag som fastklistrad. Miljön spelar här en stor roll, där de vidsträckta bergen i bakgrunden hela tiden förstärker känslan av både maktlöshet och ensamhet. Fotot är verkligen helt briljant. Dock inte på det effektsökande sättet, utan snarare hur miljöskildringarna hela tiden lyckas gå i samklang med Davids känsloliv. 

Trots att filmen är lågmält berättad finns det rum för scener där skådespelarna får spela ut. Överlag bär Clayne Crawford hela filmen på sina axlar och i filmens klimax mot slutet är han Casey Affleck i Manchester By The Sea-bra. Alltså otrolig. David är en karaktär som håller inne sina känslor, men när det väl brister, då brister det rejält. Dessa små nyanser skildrar Crawford på ett fläckfritt sätt. Det vore konstigt om han inte erbjöds mer prominenta roller efter det här. 

Sammantaget är The Killing of Two Lovers ett briljant, men bitvis långsamt drama. Trots att det inte händer supermycket i filmen drabbar den mig ändå starkt. Jag kan fortfarande inte riktigt sätta fingret på vad det är, men jag är övertygad om att Robert Machoians är en regissör att räkna med i framtiden. 

MER LÄSNING: Nya och bra filmer från 2021!