The Ice Road (2021)

LÄS MER: Liam Neesons bästa actionfilmer

Liam Neeson behöver knappast presenteras. Han är posterkillen för allt som heter action och pang pang. För evigt bunden till Takens framgång har han svårt att kämpa sig loss ur mallen som stenhård hjälte med moralisk kompass, men som inte backar för att skjuta om det spelar för hans sida av saken.

Hans nya film The Ice Road bryter inte isen. Den är resultatet av när en utkristalliserad actionkaraktär möter en regissör som lider av samma åkomma – bakom kameran. Jonathan Hansleigh har band till bland annat Indiana Jones, Jumanji och Die Hard så det är inte astrofysik att luska ut hur denna iskalla film kommer att te sig.

En mer rättfram handling får man inte

I nordligaste Kanada kollapsar en diamantgruva med flera arbetare fast i underjorden. Det krävs speciella verktyg för att kunna gräva ut dem men såhär långt norr är det en nära omöjlighet, speciellt när färdvägarna som ska transportera lasten är ökänt dödliga såhär års. Men att braka genom ytan och drunkna i iskallt vatten skrämmer inte Mike (Liam Neeson) som kallas in för uppdraget. Han är är den bästa chauffören med tunga fordon och hans bror Gurty (Marcus Thomas), en magisk mekaniker. De är villiga att riskera sin liv på den farliga isvägen för att rädda arbetarna och kamma hem belöningen som kan starta dem ett nytt liv.

LÄS MER: Recension - Gunpowder Milkshake

En mer rättfram handling får man inte. Det finns en startpunkt, en väg och ett mål. En av de värsta synderna en film kan begå är att endast porträttera en resa mellan punkt A och B och The Ice Road är ruskigt nära att hamna i fällan. Vägen karaktärerna åker på är bokstavligen en rak sträcka. Men sakta nystas fler intriger upp som faktiskt ger tillfredsställande mellanunderhållning. Vi får följa både lastbilschaufförerna, de instängda gruvarbetarna och cheferna som har deras liv i sina händer och samtliga linjer flätas ihop på ett sätt som fördjupar (lite i alla fall) en annars väldigt platt handling.

Har ett underhållningsvärde

Dilemmat med "The Ice Road" är att den varken är det ena eller det andra. Den utger sig för att vara en fartfylld actionresa samtidigt som den försöker vara smartare än den måste vara, med psykologiskt klaustrofobidrama och konspirationer. Den hade tjänat på att dra ut svängarna på det ena eller det andra; antingen maxa explosionerna och dramat eller låta gruvarbetarnas ångest och storchefernas politiska spel ta förarsätet.

För att skapa en illusion av spänning pumpas mäktig musik med kvick klippning, ett vanligt och accepterat trick. Men om hela premissen bokstavligen är en lång bilresa så kunde sista tredjedelens kalabalik skjutsas fram och spridas ut för att slippa göra berättelsen så baktung. Första och andra halvan är rent av två olika filmer. Det blir utdraget och i slutändan känner man sig trots explosioner lurad på konfekten. Var det en actionfilm man nyss sett, eller något sorts halvdant politiskt drama med Neesons skjutgalna finger i bakgrunden?

Det är inte Neesons bästa film, men "The Ice Road" har något slags enkelt underhållningsvärde. Man sitter inte direkt på stolskanten och biter naglarna men lite puls får man när isen under de enorma lastbilarna börjar spricka. 

LÄS MER: Liam Neeson Thriller blir serie