Bokrecension: The Disaster Artist (2013)
Bok: The Disaster Artist - My Life Inside The Room: The Greatest Bad Movie ever Made (2013)
Författare: Greg Sestero och Tom Bisell
Det är inte ofta, men då och då dyker det upp filmer, som är så ofattbart dåliga att de trots brutala sågningar lyckas bygga upp ett stadigt kultanhang bara för att hängivna fans älskar att skratta åt skiten, ta t.ex. Ed Woods Plan 9 From Outer Space eller Claudio Fragassos Troll 2.
Den mest populära kalkonfilmen på senare år måste vara Tommy Wiseaus The Room från 2003 som brukar tituleras ”The Citizen Kane of Bad Movies”. The Room är förmodligen den mest förvirrade och plot hole-täta film som någonsin har gjorts och bäst av allt, den är gjord av en riktig filmälskare som verkligen har försökt göra sitt egna mästerverk. Filmen är skriven, finansierad och regisserad av den mytomspunne regissören Tommy Wiseau som inte bara spelar The Rooms protagonist, Johnny.
Johnny tror sig leva i sin drömbild av det perfekta amerikanska livet. Han har ett ordentligt jobb, är förlovad med sina drömmars kvinna och är omringad av vänner som ständigt dyker upp i hans lägenhet. Men långsamt börjar de svika honom en efter en. Hans fru Lisa bedrar honom med hans bästa vän Mark och snart börjar hon sprida lögner om att Johnny slår henne. Hur ska det gå för stackars Johnny som inte vill annat än att leva ett enkelt liv och bli älskad?
På pappret låter storyn helt ok, men vi som har sett filmen vet annat.
Tio år efter The Room lanserades släppte Greg Sestero, som spelar Mark i filmen, boken The Disaster Artist om hans vänskap med Wiseau och hur det gick till under inspelningen av The Room. Boken kom också i ljudboksformat som Greg själv läser. The Disaster Artist har hyllats världen över och Seth Rogen och James Franco har redan planer på att filmatisera den.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=Eh9lC7IBJvI&w=854&h=480]
Det första som slog mig när jag lyssnade på The Disaster Artist var vilken fantastisk röstskådespelare Greg är. Skickligt imiterar han Wiseaus märkliga dialekt, sin mammas franska brytning, en italiensk restaurangägares brytning och stora delar av The Rooms skådespelarensamble och produktionsteam. Kanske är Sestero egentligen en väldigt begåvad skådespelare som hade oturen att medverka i The Room?
I boken värvar Greg varannat kapitel med historier om hans och Tommys relation med historier från under inspelningen av The Room. Vi får veta hur det osannolika radarparet lärde känna varandra och hur deras relation gick från givande till ansträngd och obehaglig, i alla fall ur Gregs perspektiv, till ett mer neutralt förhållande. Varje kapitel inleds med väl valda citat från Sunset Blvd. och The Tallented Mr. Ripley, två filmer som enligt Greg beskriver både hans relation med Wiseau och Wiseaus personlighet.
Det största underhållningsvärdet ligger i de detaljrika skildringarna av kaoset bakom inspelningen av filmen. Alla medverkande förutom Wiseau själv var mycket väl medvetna om hur förvirrat manuset var, hur värdelöst Tommys agerande var och hur hemsk scenografin var. Alla försöker också varna den bitska regissören som om och om igen besvarade deras försök att rädda filmen med att skälla ut dem eller rentav kasta saker på dem. The Room är exakt den filmen Tommy ville göra och det är det som gör den fantastisk. I hans tycke är detta den perfekta filmen och han har lyckats förverkliga sin barndomsdröm.
Även om The Disaster Artist många gånger känns som ett försvarstal är Greg noga med att inte bara hänga ut Wiseau som en freaky wannabe-vampyr utan han beskriver också hur Tommy inspirerade honom att våga följa sina drömmar. Som när de rent spontant bilade en hel dag för att ta sig till korsningen där deras gemensamma förebild James Dean körde ihjäl sig eller när Tommy lät honom hyra hans lägenhet i Los Angeles så gott som gratis för att ge Greg möjligheten att söka lyckan i Hollywood.
Det är tydligt att Sestero själv inte vet mycket mer om Tommys bakgrund än vad allmänheten gör. Boken ger ingen rak fakta på vart Wiseau kommer ifrån, vad han egentligen heter, hur han kom över sin enorma förmögenhet eller ens hans riktiga ålder, men Greg har kryddat The Disaster Artist med de ledtrådar han själv har snappat upp under årens gång. Det är en fängslande bok som jag varmt kan rekommendera till alla filmfanatiker.
Bäst: Alla sköna historier Greg delar med sig av och tro mig, det är många.
Sämst: De sista kapitlen går lite på tomgång.