Streamingtips sci-fi: Riktigt bra sci-fi filmer
Fem riktigt bra sci-fi filmer att se i höstmörkret!
Filmtopp listar några riktigt vassa sci-fi-rullar som går att streama just nu. Vilken av filmerna är du mest sugen på?
Sci-fi filmer har alltid haft en speciell plats i mitt hjärta. Jag förtrollades av The Matrix coolhet och grät floder till E.T. som liten. I tonåren fick jag oförglömliga bioupplevelser genom sci-fi blockbusters som Inception och Avatar. Därtill har jag på äldre dagar njutit av mer filosofisk sci-fi som Kubricks 2001: Ett rymdäventyr och Tarkovskys Solaris. Till skillnad från Neo i Matrix behöver du inte välja mellan det blå eller röda pillret: I sci-fi filmernas utsökta universum finns det något för alla.
I och med att Blade Runner 2049 – uppföljaren till Ridley Scotts sci-fi-klassiker Blade Runner – skördat stor framgång, både hos kritiker och biopublik, tänkte jag här tipsa er läsare om fem andra riktigt bra sci-fi spektakel.
Samtliga filmer går att se på en eller flera av de olika streamingtjänsterna: Netflix, Plejmo, C MORE, HBO Nordic och Viaplay.
District 9 (2009) – C MORE
Denna Peter Jackson-producerade sci-fi-thriller, om en stel byråkrats (en briljant Sharlto Copley) förvandling från människa till något helt annat, blev den sydafrikanske regissören Neill Blomkamps genombrott.
District 9 utspelar sig i ett framtida Johannesburg där en utomjordisk ras, av människor kallade räkor, kommit till staden i ett stort skepp som bara står still på himlen. Dessa varelser blir intvingade i stora ghetto-områden, där usla förhållanden råder, och blir av människan utnyttjade maximalt. De framställs som odjur, men är de verkligen det?
District 9 är en spännande sci-fi-thriller som lyckas blanda allvar och humor på ett strålande sätt. Här finns det ett starkt budskap om främlingsfientlighet för den som är öppen för det, men det går också att luta sig tillbaka och bara hänga med i åkturen. Med tanke på filmens budget på ynka 30 millioner dollar (Blade Runner 2049 kostade 150 miljoner dollar) är specialeffekterna fantastiska. Dock är det framförallt filmens minnesvärda karaktärer - mänskliga eller icke - och hur de sammansvetsas med varandra som gör denna sci-fi film mer än sevärd.
Järnjätten (1999) – Netflix
Självklart ska en animerad film vara med på listan! Brad Birds Sci-fi äventyr om den varma vänskapen mellan en liten pojke och en stor robot (Järnjätten) charmade skjortan av både mig och min åttaåriga lillasyster. Detta är nämligen den bästa sortens animerade film - något som både vuxna och barn kan få ut mycket av, både gemensamt och på olika sätt.
Handling: Järnjätten utspelar sig i en liten amerikansk småstad på 50-talet, där det kalla kriget mot Sovjet känns ständigt närvarande. I småskolan visas en variant av den verkliga "utbildningsfilmen" Duck and Cover, hur barn bör gömma sig under sina skolbänkar för att överleva en eventuell kärnvapenattack. Järnjätten har ett stort hjärta men är också utrustad med hemliga massförstörelsevapen från fiendenation, vilket inkompetenta och patriotiska regeringsmän gör vad som helst för att lägga vantarna på.
Att kalla Järnjätten för en klarsynt politisk satir är inte en underdrift. Oavsett om du delar Birds politiska agenda eller inte kan du njuta av den underbara berättelsen, vars slut borde få den mest inbitne cyniker att fälla en tår.
Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004) – Plejmo
"Eternal Sunshine of the Spotless Mind" är en av mina favoritfilmer. På ytan en bitterljuv kärlekshistoria om två människor, Joel (Jim Carrey) och Clementine (Kate Winslet). Efter en tid ihop skiljs de åt och Joel (Jim Carrey) går in i en depression, vilket förvärras när han får reda på att Clementine besökt en udda klinik och där valt att radera honom från sitt minne. Förkrossad väljer han att göra samma sak. Med Joel som ankare återberättas deras gemensamma historia icke-kronologiskt, i takt med att hans minnen försvinner. Någonstans på vägen ändrar sig Joel, han vill inte glömma. Sedan utspelar sig en surrealistisk kamp mot klockan. Hinner Joel hitta rätt i sitt eget huvud innan det är försent?
Manusförfattaren Charlie Kaufman (I huvudet på John Malkovich, Adaption) har skrivit manus och vann välförtjänt en Oscar. De flesta av hans berättelser är skruvade, originella och siktar högt. Detta melankoliska, romantiska drama med sci-fi inslag är inget undantag. Det är en film med många bottnar, som på ett mästerligt sätt berör ensamhet, depression, kärlekens betydelse och om hur tiden och slumpen påverkar våra liv. Kate Winslet är genomgående strålande, men framförallt Jim Carrey levererar sin karriärs bästa prestation i en ovanligt nedtonad roll. Ett varmt filmtips, som tåls och kanske bör ses flera gånger för full effekt.
Another Earth (2011) – Viaplay
En riktig liten indiepärla till sci-fi, Another Earth upplevs bäst utan att yppa för mycket av handlingen. En dag upptäcks det att en annan planet kommit in i jordens omloppsbana. Planeten, som kallas jorden 2, är identisk jorden och har en dubblett av jordens varje individ. Den gör sig synlig helt plötsligt och människor blir drabbade på olika sätt. En ung student och en hyllad kompositörs vägar korsar. Mer än så bör inte sägas.
Allt som allt är Another Earth bedårande vacker och säger en hel del intressanta saker om människans natur. Om du någonsin förlorat någon närstående som du älskat är det i stort sett omöjligt att inte bli berörd. Poetiskt utan att bli pretentiöst och en riktigt tankeställare som stannar kvar långt efteråt.
Children of Men (2006) – Netflix, Viaplay
Jag såg om Children of Men nyligen och blev inte besviken – ett mästerverk av Alfonso Cuarón vars inramning är mer aktuell än någonsin. Året är 2027 och kvinnorna är inte kapabla att föda barn. Världen är fallfärdig och i fullständig kaos. Mänskligheten är påväg mot sin undergång. England har blivit en fascistisk diktatur, där invandrare fångas in och skickas till kåkstäder eller avrättas. Samhället präglas av våld, främlingsfientlighet och olika motståndsrörelser. När det en dag visar sig att en kvinna faktiskt blivit gravid blir det Theos (Clive Owen) uppgift att leda henne till en frihetszon.
Hela filmen är oerhört spännande och engagerar från början till slut. Emmanuel Lubezkis drömska foto, där han som vanligt enbart använder sig av naturligt ljus, är fungerar klockrent i sammanhanget. Regin från Cuarón är klanderfri, flera scener stannar kvar länge. En drömensemble innehållande Clive Owen, Julianne Moore, Michael Caine och Chiwetel Ejiofor är alla ordentligt på hugget. Speciellt Owen imponerar i en riktigt skitig roll, där hans karaktärs förtryckta känslor förmedlas med mycket små medel. I en tid när Storbritannien stänger gränserna, främlingsfientligheten när sin peak och Donald Trump blir president i USA, visar sig filmens smått osannolikt dystopiska framtidsvision allt mer sannolik.