Simply Black (2021)

"Simpy Black" centrerar kring Jean-Pascal, en omdiskuterad internetsensation som dagligen jagar views och likes med sina komiska videos om ras i Frankrike. Jean-Pascal är övertygad om att det han gör inte bara ger folk ett gott skratt utan att han i sina upptåg även kommunicerar något djupt och samhällsviktigt om ämnet rasism i samhället han lever i. 

Som nästa steg i hans aktivistkarriär har han bestämt sig för att anordna en massiv protestmarsch i kampen mot förtryck och rasism. Filmat i dokumentär stil får vi sedan följa Jean-Pascal dagarna inför den stora marschen då han gör sitt bästa för att mobilisera vänner och kändisar inför det som han är övertygad om verkligen kommer sätta honom på kändiskartan.

Att säga att en film ligger helt rätt i tiden känns som en klyscha man helst bör undvika, men i fallet med Simply Black stämmer det in perfekt. Filmen fungerar som en kontemporär studie om kändisskap, urholkad aktivism och hur det är att vara mörkhyad i en tid då ämnet rasism ständigt tycks vara på allas läppar. 

”Är du aktivist eller bara opportunist?”

Den frågan får Jean-Pascal ställd till sig i filmens inledning och det är en ganska bra sammanfattning av vad Simply Black försöker belysa och göra narr av. Filmen visar upp en väldigt cynisk och ofta träffsäker bild av dagens aktivism där ingen god gärning sker utan att det även går att tjäna pengar på det. Till skillnad från Martin Luther Kings tid bedrivs inte kampen mot rättvisa och rasism på hotfulla gator med livet som insats, utan här sker kampen istället genom låttexter och Instagramstorys, förbehållet att dom kan bli virala sensationer.

Jean-Pascal är bara en av flera välmenande karaktärer i filmen som ständigt irrar bort sig i kampen mot diskriminering till förmån för symbolaktivism och ryggdunkningar. Detta samtidigt som den riktiga fienden tillåts fortsätta späda på den riktiga rasismen i form av filmregissörer som porträtterar svarta som inget annat än kriminella våldtäktsmän. Tyvärr klarar dom sig undan rättskämparna i filmen då de oftast är upptagna med att ha hetlevrade diskussioner sinsemellan kring frågor som vilket datum som hade varit mest historiskt lämpligt att protestera på.

Filmen bjuder på flera dråpliga och rentav sorgliga återspeglingar av den alltmer uppkopplade och självupptagna värld vi själva lever i, men tyvärr stannar det ofta just där. Det finns en god idé om vad filmen vill spräcka hål på men den har desto svårare att lappa ihop det hela till något mer än bara träffsäkra spaningar om vår samtid. Trots det är vägen fram dit likväl underhållande och uppfriskande originell i Simply Black.