Sharp Objects (2018, Avsnitt 1)
Amy Adams briljerar i HBO:s nya flaggskepp ”Sharp Objects”
HBO:s nya miniserie i åtta delar, skriven av ”Gone Girl”-författarinnan Gillian Flynn och gjord av ”Big Little Lies”-skaparna, levererar mörk mystik, spänning och fina skådespelarinsatser.
Filmindustrin är under hot. Anledningen är serieindustrins framväxt som likt en magnet drar till sig en allt bredare publik. Tidigare ansågs det vara en karriärnedgång när etablerade skådespelarnamn gick över till TV och vändningen kom först på slutet av 90-talet med HBO-produktionerna Oz och The Sopranos. HBO är idag ett högkvalitativt imperium som lever upp till sin slogan ”Home of series”. Största konkurrenten, Netflix, är en hyfsad utmanare, men är egentligen långt efter i brist på tradition och jämnhet. I dag köar nästa etablerade skådespelare för att göra avtryck i HBO:s produktioner. Amy Adams är en av dem.
Den rödhåriga, Italienfödda skådespelerskan är en multitalangfull med både dans och sång på repertoaren. Hon slog igenom som Leonard DiCaprios flickvän i Catch Me If You Can (2002) och resten är historia. I HBO:s senaste flaggskepp Sharp Objects, baserad på boken med samma namn av Gone Girl-författarinnan Gillian Flynn och skapad av hjärnorna bakom Big Little Lies, spelar Amy Adams reportern Camille Preaker som undersöker ett brutalt mord på två flickor i hennes hemort. Nyligen utskriven från psyket börjar hennes förflutna successivt komma upp till ytan.
Seriens mörka mystik påminner om Gone Girl och tempot är tillräckligt återhållsamt där endast små aptitretare avslöjas i syfte att hålla publiken i ett stenhårt grepp. Estetiken är identisk med Big Little Lies, enda skillnaden är det visuellt sexuella våldet, som inte lär falla alla i smak. Något annat som inte heller lär falla den överstimulerade popkonsumenten i smaken är det långsamma tempot, som påminner om det i Better Call Saul.
De mörka färgerna är skickligt iscensatta och ger en stämningsfull, men obehaglig, känsla och bildar tillsammans med alla lampor och lysrör, en estetisk kontrast. Amy Adams är Amy Adams-bra och ger ett tillsynes lågmält intryck, men spelar sin karaktär med stort självförtroende. Emmyn lurar runt hörnet.
Sharp Objects känns som en fruktig, single maltwhisky som växer i karaktär ju längre den avnjuts. Första avsnittet är en redig aptitretare. För fler bra serier, se vår lista över de bästa serierna 2018.