Rocks (2019)
Ett engagerande och oerhört välspelat ungdomsdrama.
Sarah Gavron har varit verksam som regissör sedan tidigt 2000-tal, men hennes stora genombrott kom för fem år sedan med filmen "Suffragette". Nu är hon aktuell med en ny film, ungdomsdramat "Rocks".
Shola "Rocks" Omotoso är en ung tjej i en förort till London som drömmer om att bli sminkös. Hon går i skolan där hon har en ganska behaglig tillvaro med många vänner. Hemma är det däremot en annan historia där hennes ensamstående mor kämpar för att få vardagen att gå ihop. En dag orkar hon inte mer och lämnar Rocks ensam med sin lillebror. De två syskonen stannar kvar i lägenheten tills pengarna som mamman lämnat efter sig tar slut och elen stängs av. De tvingas då ut på gatan där de får försöka hitta tillfälliga boenden hos vänner och bekanta.
Samtidigt som allt detta sker börjar det en ny tjej i klassen, som rör om i grytan rejält och skapar intriger och klyftor mellan Rocks och hennes vänner.
Det är omöjligt att inte dra paralleller till Céline Sciammas Girlhood. Släng in en nypa Mike Leigh i mixen och vips, så har vi Rocks. När jag såg Girlhood minns jag att jag slogs av hur bra skådespeleriet var. I Rocks är det ännu bättre, faktum är att jag inte kan komma ihåg när jag såg såhär naturligt skådespeleri senast. I eftertexterna står det att skådespelarna samarbetade tätt med regissören för att bygga upp sina karaktärer och världen de lever i. Efter att ha sett det fantastiska resultatet kan jag bara konstatera att det var ett vinnande koncept.
Precis som i Girlhood får vi här följa ett gäng tjejer i förorten, fast i Rocks är skådeplatsen förflyttad från Paris till London. På ett engagerande sätt skildras tjejernas kamp för att skapa sig en egen identitet i en fas i livet någonstans mitt emellan barndom och det vuxna livet. Detta samtidigt som de till varje pris vill passa in någonstans och inte hamna utanför.
Filmer som skildringar ungdomar tenderar ofta att förstärka typiska ungdomsproblem, som att man tar det ena dumma beslutet efter det andra och är omotiverat elak mot varandra. Visst, karaktärerna i Rocks har också dessa egenskaper till viss del, men det känns hela tiden motiverat och trovärdigt. Detta vägs även upp av en lättsamhet och värme som signalerar att det inte bara är svårt att vara ung, vilket är befriande.