Recension: Happy jävla Pride (2024) – inte tillräckligt skruvat i ny TV4-serie

I samband med Stockholms årliga Pridevecka släpper TV4 den nya serien Happy jävla Pride, som riktar sig mot svenska hbtq-ungdomar. Trion bestående av de omaka vännerna Dilan, Ari och Nina som alla sliter med någon sorts inre kris när de tar med oss på en åktur, där stökiga festnätter och kärlekstrassel är de mest centrala komponenterna. Det blir stelt och stundom kul, men för sällan helknäppt.

Berättelsens huvudperson, Dilan (Oscar Wallgren), är inte som de andra rutinerade och stoltserande hbtq-firarna. Han är yngre, kommer från landsbygden och har har ännu inte träffat någon. I hopp om att passa in och att hitta någon sätter han sig själv i pinsamma och knepiga situationer. Vid sin sida har Dilan mäklaren tillika äldre kusinen Ari (Carlos Romero Cruz), som flyktigt ligger med vem som helst och som agerar hans ledsagare in i den vilda Pride-världen. Sofia Kappel spelar en lesbisk kvinna som nyligen blivit dumpad och som försöker hitta en väg framåt genom vimlet. 

Hade gärna sett galenskaperna "Happy jävla Pride" vridas upp en nivå

Det slår en ganska tidigt att "Happy jävla Pride" inte är någon större satsning av TV4. Den ser inte lika proffsig ut som mycket annat de producerar och den fyndiga dialogen känns många gånger onaturlig. Det är mycket som känns stelt och som att det inte står rätt till – men med tiden växer serien till att bli en rätt trevlig upplevelse.

Tempot är rappt och i de sex stycken korta avsnitten vill man baka in så mycket som möjligt. Glädjerop från hustak, hjärtesorg på nattklubben och oväntade människomöten är alla ingredienser i Happy jävla Pride. Det finns också en vilja om att vara edgy genom att peta in scener med gayromantiskt snusk, och det är då den blir som roligast (och galnast). Förmodligen hade serien gynnats av att gå fullt ut på det barnförbjudna och mer vilda spåret – nu är det mer av ett svårplacerat mellanting som inte drar tydligt åt något håll.

Jag gillar Carlos Romero Cruz intensiva sätt att föra sig framför kameran – han äger även de lite svåra replikerna. Sofia Kappel, som vann en guldbagge för det lysande dramat Pleasure, är pålitlig och bidrar även hon med naturlig kvalitet.

"Happy jävla Pride" funkar till och från men är för det mesta ojämn. Jag uppskattar dock dess ambition och hela säsongen lämpar sig väl för en sittning. Serien finns nu att streama i sin helhet på TV4 Play.