Recension: Golda (2023) – misslyckat Oscarsbete
Helen Mirren gör vad hon kan med vad hon fått
I dag är det biopremiär för krigsdramat "Golda". Filmtopps Eric Diedrichs tycker att Helen Mirren är det enda sevärda i ett grådaskigt Oscarsbete.
Golda Meir var Israels premiärminister mellan 1969-1974 och blev därmed en av modern tids första, kvinnliga regeringschefer. Hon var också en av de politiker som hjälpte till att grunda nationen i slutet av 40-talet under andra världskrigets efterspel. Jag brukar inte börja mina recensioner med historisk bakgrundsfakta, men i det här fallet känns det relevant. Att Golda är älskad i hemnationen behöver knappast understrykas.
Nu har en period av hennes liv blivit spelfilm och då med Helen Mirren i huvudrollen, som har utrustats buskiga ögonbryn och en hel del nya rynkor. Röker gör hon också – typ hela tiden. Vid ett tillfälle tänder hon till och med en ny cigarett med den döende hon har i handen.
Israel attackerades under högtiden
För regin står Guy Nattiv, som gjort några uppmärksammade indiefilmer. Golda kommer nog däremot snabbt att falla i glömska. Trots ett ganska så spännande uppslag – Golda Meirs hektiska dagar under Jom kippur-kriget där Israel attackerades av en koalition av arabiska länder, däribland Egypten och Syrien – är resultatet ett grådaskigt och ensidigt personporträtt, som varken engagerar eller ger någon större inblick i Israels "järnlady".
Detta är inte Mirrens fel, hon gör vad hon kan med vad hon har fått och gör det bra. Snarare handlar det om ett överdramatiskt stilgrepp från Nattivs sida, som istället för att vara levande bara känns konstruerat. Detta skadar precis allt i produktionen – från Meirs tunga beslut till de sekvenser som faktiskt ska vara dramatiska. Rätt rörigt är det också.
Ett misslyckat Oscarsbete
För åtta år sedan medverkade Helen Mirren i thrillern Eye in the Sky. Där spelade hon också en handlingskraftig kvinna – en högt rankad militär som från ett kontrollrum måste ta tuffa beslut under en drönarattack mot en grupp terrorister. Hon var utmärkt i rollen och spänningen var i topp. Det finns en hel del likheter mellan Eye in the Sky och Golda, men med den markanta skillnaden att den första filmen lyckas där den andra går bet.
I det stora hela känns allt som ett tämligen misslyckat Oscarsbete, men vem vet – Rami Malek belönades för den undermåliga Queen-filmen Bohemian Rhapsody, så kanske kommer juryn vara betydligt mer förlåtande här med. Jag menar, Mirren har ju både peruk, nya ögonbryn och en träffsäker dialekt! Hon är dessutom det enda sevärda med filmen.
"Golda" har svensk biopremiär i dag, skippa den och streama "Eye in the Sky" istället.