Recension: Elevation (2024) – monsterskräck utan krusiduller

Recension: Elevation (2024) – monsterskräck utan krusiduller

  • 1 tim 31 min
  • Skräck, Science Fiction
Andreas Ziegler
21 december 2024 kl. 11:00
Detta är en recension. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Avskalad monsterskräck på 90 minuter

Ibland behöver det inte vara så komplicerat. ”Elevation” bjuder på lite monsterskräck i 90 minuter utan några större krusiduller.

  • Regi:
    George Nolfi
  • Manus:
    John Glenn, Jacob Roman & Kenny Ryan
  • I rollerna:
    Anthony Mackie, Morena Baccarin, Maddie Hasson, Danny Boyd jr. m.fl.

Plötsligt dyker det upp stora monster i världen. De verkar ostoppbara och utplånar stora delar av mänskligheten illa kvickt. Det enda skyddet som finns för överlevarna är att ta skydd 8000 fot över vattenytan (vilket är 2438,4 meter, för de här monstren följer det imperiska måttsystemet). Tre år senare måste Will (Anthony Mackie) bege sig från sin skyddade fristad i Colorados berg till Boulder för att hitta filter till sin sons (Danny Boyd jr.) andningsmaskin. Hans vän, Katie (Maddie Hasson) och den syrlige och hämndlystne Nina (Morena Baccarin) följer med på den farliga färden nedanför ”The Line”.

Morena Baccarin och Maddie Hasson i Elevation. Foto: Vertical.
Morena Baccarin och Maddie Hasson i Elevation. Foto: Vertical.

Enkel premiss

Jag har alltid varit väldigt förtjust i monsterfilmer. Dessa filmer kommer ofta med en enkel uppsättning regler, som sedan är utgångspunkten för en hel del spänning. I A Quiet Place är monstren ljudkänsliga. I Bird Box blir människor självmordsbenägna när de ser monstren. I Elevation handlar det alltså om höjd (och lite annat, men det får ni upptäcka själva om ni ser filmen).

Premissen låter kanske fånig. Och det kanske den är. Men det enkla upplägget gör att vi snabbt förstår farorna som våra hjältar står inför när de måste ta sig nerför bergen, genom en gruva och förhoppningsvis hela vägen till Boulder, som ligger långt under ”The Line”.

Anthony Mackie i Elevation. Foto: Vertical.
Anthony Mackie i Elevation. Foto: Vertical.

Avskalat

"Elevation" är föredömligt avskalad. Det är en 90 minuter lång film där våra hjältar ska ta sig från punkt A till punkt B. Dialogen är inte vidare nyskapande. Karaktärerna pratar lite om hur livet var innan monstren kom och om sin önskan om att slå tillbaka. Skådespelarna är främst där för att springa ifrån monstren. Och det gör de bra.

Jag har inga större problem med detta upplägg. När jag läste om filmen ville jag se människor bli jagade av ruggiga och mystiska monster. Det är precis vad jag fick. Nu är monstren kanske inte hur ruggiga som helst egentligen, men de visuella effekterna är någorlunda bra och vi bjuds på ett antal spännande sekvenser i Colorados natursköna miljöer.

"Elevation" är inte en fantastisk eller nyskapande film. Jag tror inte heller att det kommer vara en film som folk kommer att prata om i många år framöver. Det är en film som bjuder på 90 minuter avskalad spänning. Som en monsterfilmälskare blev i alla fall jag underhållen.

”Elevation” har svensk biopremiär den 25 december.

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL