Delete Me – Säsong 1

Häromåret släpptes HBO:s hyllade ungdomsserie "Euphoria", en serie som lät oss ta del av nutida amerikanska ungdomars utmaningar i en vardag som kan kännas väldigt främmande för vuxna idag. Tidigare generationer har alltid kunnat lugna sina barn och ungdomar med att alla gör bort sig eller gör misstag i sin ungdom, men att även om det inte känns så just för stunden – så kommer man att växa upp och kunna lägga allt det där bakom sig. Men det är en verklighet som inte stämmer in för dagens ungdomar, där ett snedsteg kan förevigas med en bild eller en film och få en okontrollerad spridning över hela världen.

"Delete Me" utspelar sig i en liknande samtid som Euphoria, med undantaget att händelserna sker i det svenska grannlandet Norge under deras omtalade russefirande. Russefirandet och russebussarna går väl inte ens att jämföra med svenskarnas studentfiranden... men för den oinsatte så är det som om det som försegick på studentflaken istället skedde under en månads tid på pimpade och oerhört påkostade festbussar.

Under en av dessa festnätter i Delete Me så fastnar en väldigt intim stund mellan tre sistaårs-elever på en film, som inom kort letar sig ut på en hämdporr-sida och därefter får enorm spridning. Handlingen börjar, likt Christopher Nolans Memento, i slutet med kulmen av vad den här spridningen faktiskt leder till för den unga kvinnan (Amalia Holm) i filmklippets centrum. För att sedan ta oss längre och längre tillbaka, mot dels vad som faktiskt hände samt vem som lade ut klippet på internet.

Läs också om vår recension på serien Exit.

Happy Jankell spelar en hacker-aktivist, som hjälper kvinnor att söka hämnd på personer som delat material som inte var menat för hela världens ögon. Jankell har några av säsongens starkaste och mest gripande scener och bidrar på så vis starkt till säsongens slutresultat. Men samtidigt känns det lite som att se två olika serier på en gång, där hacker-delen och den karaktärens bakgrundshistoria hade behövt lite mer speltid för att kunna flyta ihop ordentligt med huvudberättelsen.

Skaparen bakom Delete Me har genom mängder av intervjuer, med ungdomar i samma ålder som seriens karaktärer, fått fram en historia som delvis är inspirerad av sanna händelser. Den känns även väldigt naturligt berättad, utöver att den utspelar sig i bakvänd ordning då. När en lillebror till en av huvudkaraktärerna exempelvis utbrister att en 18-årig skolkamrat har en så ”dålig insta”, eftersom hon lagt ut för lite rump-bilder på sig själv... så känns det som taget direkt ur någon av dessa intervjuer.

På det stora hela så råder det ingen tvekan om att Delete Me har en målgrupp som kommer att uppskatta serien – och förhoppningsvis leder den även till nyttiga diskussioner efteråt. En av årets tydligaste tre av femmor hittills.

Läs också vår recension på En prins i New York 2.