Recension: Air (2023)

När superhjältefilmerna börjar tappa tittare tycks filmer om varumärken som blir det stora nya. Förra veckan släpptes Tetris, i sommar kommer Barbie och nu är Air här – filmen om Nikes bästsäljande dojor. På något vis har alltså storföretagen välsignats med två timmars långa reklamfilmer, som folk är beredda att betala för.

Nu kan jag konstatera att i alla fall Tetris-filmen och Air är kompetenta sådana med snyggt hantverk och skickligt skådespel. I den förstnämnda jagar en mustaschprydd Taron Egerton rättigheterna till att få släppa det ikoniska spelet på den amerikanska marknaden, i den andra försöker en knubbig Matt Damon värva Michael Jordan till ett sportföretag vars basketavdelning går på knäna. Båda riskerar allt för avtalen som kommer att förändra deras liv. Båda måste gå segrande ur ett ruggigt budgivningskrig.

Ben Affleck som barfota VD

För Matt Damons karaktär, Sonny Vaccaro, ligger den stora utmaningen i att Michael Jordan är betydligt mer intresserad av konkurrenterna Adidas och Converse, som helt enkelt gör bättre skor och har större plånböcker. Men Sonny, som verkligen förstår vilken stjärna Jordan kommer att bli, är beredd att revolutionera hela sättet som sportmärken arbetar på, så länge han får den unga stjärnans kråka, det vill säga.

Air är regisserad av Ben Affleck, som återigen visar vilken bra berättare han kan vara, och utöver Matt Damon i huvudrollen ser vi stjärnor som Jason Bateman, Viola Davis, Chris Tucker och Ben Affleck själv. Även vår egen Gustaf Skarsgård är med på ett hörn. Samtliga gör väl ifrån sig, men det stora nöjet ligger så klart i att se Ben Affleck och Matt Damon återförenas igen. Det är deras scener som sticker ut. Dessutom visar sig Affleck vara som klippt och skuren för att spela en smått narcissistisk VD, som gärna slänger ur sig filosofiska floskler medan han barfota mediterar.

Blir aldrig särskilt spännande

Vissa kan nog bli förvånade över att vi aldrig får se ansiktet på personen som spelar Michael Jordan, men spontant känns det som rätt beslut från Afflecks sida. Vi är alla så bekanta med hur Jordan ser ut att även en identisk skådespelare hade varit distraherande. Detta är trots allt Sonny Vaccaros film och Affleck ser till att hålla fokuset rätt.

Filmen har däremot andra problem, där det kanske allra största är att vi redan vet hur allt kommer att sluta. Det blir helt enkelt aldrig särskilt spännande och den sista kvarten känns rejält långrandig. Nåväl, kan en film om ett par sportsko vara så här pass underhållande kan jag tänka mig att se fler "reklamfilmer" i långfilmsformat. Varför inte en om Billy's panpizza eller den revolutionerande Soleroglassen? Bara slå en pling Hollywood, jag har massor av idéer.

"Air" har premiär på svenska biografer den 5 april.