Patriot (Säsong 2)
Underbara "Patriot" är en av tv-världens mest underskattade serier.
Har du aldrig hört talas om "Patriot"? Kanske har du möjligtvis sett en trailer, men avfärdat den som vilken annan vanlig serie som helst? Om det stämmer, har du missat en serie som verkar vara en av vår tids mest underskattade och oslipade serie-diamanter.
Den mest troliga anledningen till att du inte känner till Patriot sedan tidigare, trots att det här egentligen är en recension över seriens andra säsong, är att det är en av Amazon Prime Videos allra första originalserier.
Redan i november 2015 släpptes den första säsongen i USA, men inte förrän Amazon lanserade sin streamingtjänst internationellt i början av 2017 har det varit möjligt att ta del av Patriot här i Sverige. Eftersom serien då var "gammal" sedan länge verkar den tyvärr inte ha marknadsförts alls, vilket inneburit att man varit tvungen att hitta den själv och ge den en chans.
Vilket var precis vad jag råkade göra ifjol, sällan har jag fallit så pladask för en serie. Patriot vågar nämligen vara konstig, skitrolig, spännande och oerhört smart, allt på en och samma gång. Något som fortsätter vara sant även under seriens andra säsong, som för övrigt tar vid exakt där den första slutade.
Under den första säsongen möter vi John Tavner (Michael Dorman), som är en deprimerad CIA-agent... och folkmusiker. Efter ett avslutat uppdrag börjar han driva omkring i Europa och uppträda på folkmusikscener med texter om hans hemliga CIA-uppdrag.
Han beordras av sin pappa (Terry O'Quinn), som fördelar agenters uppdrag, att infiltrera ett företag som ofta gör resor till Luxemburg. Eftersom John behöver åka dit, med en täckmantel, för att förhindra Iran från att lyckas få tag i kärnvapen.
Hela uppdraget går däremot snabbt åt skogen, och serien handlar snarare om hur han tvingas att försöka rätta till allt som gått fel. På allt sjukare sätt desto längre in i handlingen vi rör oss.
Under den andra säsongen fortsätter uppstädningen som nu involverar flera mord, en vådaskjuten dragspelspojke, en väsktjuv, en oerhört smart utredare från Luxenburg (spelad av svenska Aliette Opheim), ett kidnappat barn med Stockholmssyndrom, en bästa vän utan fingrar, en manetfylld simtur och ett gäng sjukt underhållande folksånger.
Patriot är både regisserad och skriven av Steve Conrad, som bland annat ligger bakom The Secret Lifes of Walter Mitty och Wonder. Han har lyckats få till en helt absurd historia, som är visuellt magnifik, chockerande smart och bitvis avgrundsdjupt rörande. Oftast sitter man däremot bara och ler som en idiot i flera timmar i sträck, vilken härlig känsla.