Once (2006)
I Irland stöter en fattig musiker på en blomsterflicka och de bestämmer sig för att tillsammans spela in en skiva.
I Irland stöter en fattig musiker på en blomsterflicka och de bestämmer sig för att tillsammans spela in en skiva.
I anslaget befinner sig musikern på gatan där han spelar när en pundare stjäl hans gitarrväska. Scenen är ca två minuter lång men otroligt smart då den berättar allt vi behöver veta om honom som person och att den dessutom är fruktansvärt rolig.
Once är ingen typisk musikal som innehåller stora föreställningar, glamour eller andra parader. Carneys film är (med dagens mått) gjord på extremt låg budget och fokuserar på den komplexa låtskrivaren och hans ensamble av gatumusiker. Exempel på hur pass dåligt klirr i kassan filmskaparna hade: under utomhusscenenerna hade de inte informerat allmänheten om att det pågick en inspelning och dirigerat bort dem. Och sett till det så är slutresultatet kraftigt imponerande.
Filmen tjänar på att vara nere på jorden och därmed vara musiken helt trogen. För musiken är verkligen centerpunkten, pulsen och det slående hjärtat i Once. Filmens halvdassiga foto och obefintliga ljussättning passar dess äkthet och jag minns att jag flera gånger tappade bort mig och faktiskt trodde att jag kollade på en dokumentär.
Intressant med huvudrollsinnehavarna Hansard och Irglová är att de är riktiga musiker som innan filmen väntade på ett genombrott. Och att Once är deras långfilmsdebut är svårt att tro, då de känns perfekta för rollerna. Kanske är det så att vem som helst, med eller utan erfarenhet, har en roll som de är ämnade att göra. Hansard och Irglová belönades med en Oscar för temalåten "Falling Slowly".
Kuriosa: Bob Dylan var så förtjust i filmen att han såg till så att Hansard och Irglová öppnade en konsert under hans världsturné. De gjorde också covern på hans låt "You ain't going nowhere" som är med i filmen I'm Not There. Om du vill ha tips på fler filmer om musik kan du spana in vår lista över musikhyllande filmer