The In Between (2022)
Netflix överraskar med ny romantisk film
Filmtopps Nathalie Leth har sett det romantiska dramat "The In Between" med Kissing Booth-stjärnan Joey King. En film som överraskar och inte alls är det mysiga trams hon hoppats på.
Netflix-drottningen Joey King är färdig med Kissing Booth-trilogin, men hennes framfart som hjältinna i romantiska draman är till synes inte över. I sin roll som Tessa träffar hon Skylar, spelad av Kyle Allen, som över en sommar blir ett kärlekspar. Sommaren och kärleken når ett abrupt slut när Skylars liv tas ifrån jordelivet i en bilolycka. Tessa har i sin sorg svårt att hitta mening med livet igen men Skylar verkar skicka meddelanden till henne från andra sidan. Vad är det han försöker säga?
En av mina svagheter som cineast är att motvilligt dras till romantiska draman, en genre som aldrig kommer att dukas fram med resten av finporslinet. Det hindrar förstås ingen av oss från att ha en favorit, oavsett hur fånig, som vi sparar för oss själva just för att den faktiskt ger oss den njutningen av livet som inte ens odödliga filmklassiker kan skänka oss. Med ett sug på något onyttigt, som en billig chokladkaka, drogs därför mina förhoppningar, och förväntningar, till en skön och slö stund i soffan tillsammans med The In Between. Vad som händer är att filmen tar sig en rejäl u-sväng, kör med olagliga hastigheter och frontalkrockar totalt med mitt inre väsen.
Inledningsvis ser vi hjälteparet och hur de träffas på det allra mest magiska av vis. Jag menar, han bokstavligt viskar franska i hennes öra i tre timmar, hon har ingen chans! Det är nästan för bra för att vara sant men långt ifrån otänkbart, vilket är en realism till och med denna filmkritiker tillika kärleksveteran kan uppskatta.
Även om parets gemensamma saga är näpen i sig så förstärks alla känslor gånger tusen tack vara det bländande vackra bildspråket. Tessa är en fotograf med ett sällsynt observant öga och det är en egenskap som hennes karaktär delar med filmskaparna. Berättelsen blixtsanna "blink and you miss it"-foreshadowing och det väl genomtänkta färgschemat får direkt högsta betyg då både symbolism och starka känslor vävs in i filmen med en sann filmkonstnärs färdigheter. Tillsammans med den trollbindande scenografin hade man kunnat ta en mängd stillbilder från olika scener och få ett flertal album med foto efter foto på oemotståndliga sekunder av ett gemensamt och vackert liv mellan två förälskade ungdomar.
"Inte det mysiga trams jag längtade efter"
Kärleksberättelsen är alltså långt ifrån framkallningsvätskan som med en glasklar bild tillfredsställer mitt fåniga romantiksug. Vad som däremot är dödligt fånigt och lika oundvikligt som Skylars allt för tidiga bortgång är spökhistorien. Detta är dock inte det mysiga tramset som jag längtade efter, den är mer av den ögonrullande varianten. Tonskiftet är direkt känn- och hörbart varje gång det ska spökas med fullfjädrad melodrama och ostiga seans-montage.
Den bilen som i inledningen hade kört rakt in i mitt hjärta har nu spöken bakom ratten som med ont uppsåt bestämt sig för att backa över mig, igen och igen och inte nöjt sig förrän det jag älskar med filmen nästan mosats till oigenkännlighet.
Tack och lov finns det en svag puls kvar i min nästan livlösa kropp, för jag uppskattar fortfarande så mycket av allt det vackra som jag har upplevt. Men min själ har hamnat i mellanlandet, "The in Between", där jag varken lever eller är död, där jag varken älskar eller hatar filmen.
"The In Between" finns nu att streama på Netflix.