Sex/Life (säsong 1)

Som en streamingjätte måste Netflix producera serier och filmer för varje palett. Till skillnad från HBO som satsar på seriösa och mer kreativa serier så är Netflixs inställning att det ska finnas något för alla. Det finns långkörande humorserier för den lättsamma, intensiva brottsdraman för den actionälskande nörden och en hel barnsida för de yngsta.

Nu tillfredsställer de ännu en målgrupp: de sextokiga.

Det finns inget annat sätt att säga det på. För det är just vad Sex/Life är: sex, sex och sex. Inte mycket annat.

Billie är en kvinna som många avundas. Hon har en stilig och snäll man (Cooper), underbara barn och ett hus som nästan kan kategoriseras som en herrgård. Men det är inte nog. Hon saknar sin galna ungdom och de långdragna nätter med en ny man varje kväll. Hon vaknar en dag och känner inte igen förortsmamman hon har blivit.

Plats på scen för Brad, Billies ex-pojkvän som gav henne lika mycket explosionsartat sex som hjärtesorg. Efter flera år återvänder han och vänder hela hennes liv upp och ner.

Aldrig för har jag sett en serie och pendlat mellan funderingen om det är meningen att karaktärerna ska framstå som mer eller mindre sociopater eller om det råkat bli så under omständigheterna. Det ska sägas att manuset inte är bra till att börja med så skådespelarna har inte haft särskilt mycket att jobba med, men det förklarar inte de otroligt märkliga karaktärerna. Den ena är mer egoistisk än den andra och på något sätt förväntas det att man ska sympatisera med dem och även i sann Twilight-anda välja vem man hejar på: Cooper eller Brad. 

Det ska sägas att problematiska karaktärer är de mest intressant, men i det här fallet är de flesta personerna bara ologiska. Kanske är det till en fördel? Man hålls tämligen på tårna. 

Romantisering av otrohet?

Serien har blivit högst kontroversiell redan innan premiär. Den anklagas för att romantisera otrohet men det är upp till var och en att tolka det. Därtill finns gruppen som menar att om rollerna hade varit ombytta, att om det hade varit en man som fantiserat om och jagar sitt ex, så hade det varit mer problematiskt. Den synen kan man dock plantera på varje kreativt verk i världshistorien och diskutera i oändlighet. Det är en meningslös fråga som inte leder till något svar. Såklart att det hade varit en annorlunda historia, det blir alla berättelser som byter huvudkaraktär. Uppenbarligen.

Kanske hade Sex/Life tjänat på ett karaktärsbyte. Den hade behövt mer av problematiken den anklagas för att ha men som den faktiskt törstar efter. Den är inte alls lika spännande som den vill vara. Eftersom Cooper får reda på om Brad från tidig start så försvinner ett helt spänningsmoment som kunde ha gjort mycket för hettan. Istället är det ett konstant velande och sanslöst mycket innehållslösa diskussioner med bikaraktärer är plattare än plattast.

Den som klickar på playknappen för att få lite "steamy action" kommer inte bli besviken dock. Men för att vara en serie som utger sig för att porträttera sexets emotionella och andliga inverkan så är sexscenerna mer mjukporr än viktiga delar av storyn.

Slutet lägger upp för en andra säsong. Får se om tillräckligt många trånar efter mer för Netflix att fortsätta denna märkliga mjukporrssaga.

LÄS MER: Nytt på Netflix i juli