Recension: Painkiller (2023)
En mörk historia baserad på verkliga händelser
"Painkiller" handlar om opioidepidemin i USA och det är precis lika dramatisk som det låter. Filmtopps Nine Selander tycker att seriens ton passar bra till det kommande, dystra höstmörkret.
Företaget Purdue lanserade en produkt som marknadsfördes som smärtlindrande. Men de dolde de farliga effekterna av sina OxyContin-piller, något som slutligen resulterat i hundratusentals dödsfall till följd av beroendet av denna "smärtmedicin".
I början av Painkiller får vi följa flera olika karaktärer i olika livssituationer, vilket gör att serien först känns splittrad. Den röda tråden är dock smärtsamt tydlig och alla storylines knyts snyggt ihop i slutet. Skådespelarinsatserna – främst från huvudkaraktärerna Uzo Aduba, Matthew Broderick och Taylor Kitsch – känns felfria.
Ångestframkallande och spännande
Miniserien handlar om hur de sjukligt rika "försöker hjälpa" de sjuka, men mest bryr sig om att hjälpa sig själva att få mer pengar på banken. Att titta på Painkiller är smärtframkallande, ångestframkallande och beroendeframkallande – om än långt ifrån så farligt som själva opioidberoendet serien kretsar kring.
Detta är inte den första serien om opioidkrisen och knappast den sista. Bara för två år sedan släpptes exempelvis hyllade Dopesick (2021). Serier som dessa är obehagliga att se på och får mig att tänka att talesättet "no pain no gain" kanske har haft en annan innebörd för just ägarna på Purdue, de som marknadsförde det och läkarna som skrev ut den smärtlindrande medicinen.
En plågsam berättelse utan slut
Att titta på Painkiller betyder att man i nästan sex timmar följer de högsta hönsen på Purdue ner till de som ligger längst ner i näringskedjan av beroendeframkallande piller. Det handlar om en miljardbusiness och ingen verkar må bra. Inte heller jag som tittare.
Jag gillar serier som baserar sig på verkliga händelser. Det ger berättelsen lite mer slagkraft, även om man måste ta vissa scener med en nypa salt. Men problemet med berättelser som inte än har ett slut i verkliga världen, är att de inte heller har det i TV-världen. Netflix Painkiller är välgjord, men jag undrar hur den hade blivit om man hade väntat med att berätta historien tills den fått ett avslut. Jag behöver mer upprättelse men får inte det. Men samtidigt kanske det är det som är den plågsamma poängen.
"Painkiller" släpps på Netflix 10 augusti.