Recension: Marry My Dead Body (2023)

Netflix serverar något så ovanligt som en taiwanesisk övernaturlig komedi- och mysteriefilm. Regissören Cheng Wei-hao har tidigare blivit tilldelad guldhästen på Taipeis årliga filmfestival för sin kortfilm The Death of a Security Guard (2014). Wei-hao var även nominerad för bästa manus för hans senaste långfilm The Soul (2021).

Huvudpersonen i detta, stundom hysteriska, drama är polisen Wu Ming-han (Greg Han Hsu). Ming-han utför sina uppdrag med stor passion, men har ett ifrågasatt beteende. Under den inledande scenen utför han en insats på ett gym mot en homosexuell man och är inte rädd för att ge uttryck för sin homofobi. Tillsammans med sin kollega Lin Tzu-ching (Gingle Wang) åtar han sig ett stort spektrum av olika uppdrag. Under ett av alla uppdragen ser han ett rött kuvert ligga på marken. Det visar sig att den döde homosexuelle mannen Maos (Austin Lin) mormor arrangerar ett så kallat "spökäktenskap" för sitt barnbarn och att Ming-han, genom att plocka upp kuvertet, blivit utvald som brudgum. 

Maos hade planerat att gifta sig med sin pojkvän innan sin död, dessvärre blev han påkörd vilket fortfarande är ett olöst fall. Efter en tredagars ceremoni är Ming-han och Mao äkta makar. Trots Ming-hans starka ovilja till giftermålet tvingas de samarbeta, trots sina olikheter, för att lösa gåtan bakom Maos död. 

En salig blandning av genrer

Som jag nämnde i inledningen är filmen en kollaboration av olika genrer. Det går att argumentera för att filmen skulle kunna delas in i olika avdelningar där en viss genre är mer framträdande än andra. Humorn präglas till stor del av slapstick, snabba replikflöden och skämt som gör narr av de fysiskt större personerna – skämt som inte riktigt landar rätt. Samspelet mellan Hsu och Lin, som kan liknas vid relationen mellan Pinocchio och den efterhängsna och omtänksamma Benjamin Syrsa, är det som håller samman filmen. De spelar som två kontraster mot varandra där den ene är konservativ och den andre modern i sina värderingar. 

Filmen tillåter sig även att stundtals bli allvarlig när det inkluderas reflektioner kring samkönade kärleksrelationer, som långt ifrån är en självklarhet i stora delar av världen. Den saliga blandningen av genrer är något som inte är ovanligt inom den asiatiska filmen. Fördelen är att man kan inkludera flera olika lager i handlingen och på det sättet skapa en mer mångsidig upplevelse för den som tittar. Mycket i filmen är snyggt gjort, dock är tekniken bakom en stor del av actionscenerna förvånande bristfällig. Det är lite för mycket TV-spelkänsla. Utöver det bjuds publiken på en underhållande film som bjuder på en stor portion humor, spänning och djup.

”Marry My Dead Body” går att streama på Netflix från och med idag, den 10 augusti.