För kärlekens skull (2022)
Sex, lögner, affärer och mord
I dag är det premiär för den danska Netflixfilmen ”För kärlekens skull”. Tänk dig en dansk Adrian Lyne-historia berättad med Netflix-filter så kommer du nära resultatet, menar Filmtopps Eric Diedrichs.
För kärlekens skull ödslar ingen tid. Redan i de första minuterna har vi förstått att hälften av alla mord är passionsbrott i nära relationer, sporrade av hat och svartsjuka. En dansk, äldre polis berättar ivrigt om ett fall han aldrig lyckades skaka av sig, ett fall där den misstänkte maken fick gå fri.
Medan vi får höra alla detaljer han luskat fram under utredningen kommer hans berättelse till liv genom misstänkte Christian (Dar Salim) och hans hustru Leonora (Sonja Richter). Det är ett välbekant stilgrepp som sällan riktigt lyckas engagera, så även här. Vi vet ju trots allt hur allt kommer att sluta.
Tydliga paralleller till 80-talsklassikern
Till skillnad från vad man instinktivt kan tro är det samtidigt Leonora som är den svartsjuke av dem. Hon kontrollerar Christian nitiskt. Var hans brott ett desperat slag för frigörelse? Kanske. Historien tar en del svängar som vid åtminstone ett par tillfällen får oss att ifrågasätta vad vi vet.
Historien, som är baserad på Anna Eklunds bok, hämtar tydligt inspiration från Adrian Lynes filmkatalog, inte minst hans kontroversiella sexfaldigt Oscarsnominerade thriller Farlig förbindelse (1987). Visst, inga kaniner kokas men i övrigt påminner Leonora väldigt starkt om den numera klyscha som Glenn Closes Alex-karaktär har blivit – en farlig, manipulativ och hysterisk kvinna som håller sitt kärleksintresse i ett järngrepp.
Bjuder på en del överraskningar
För att uppskatta För kärlekens skull måste man köpa att det är en Netflixfierad, erotisk thriller där inte mycket känns äkta under den glassiga, effektsökande ytan. Även om han försöker, övertygar sällan Dar Salim i huvudrollen, framförallt eftersom han inte lyckas väcka någon empati – se istället Darkland (2017) som han var utmärkt i. Sonja Richter är desto bättre, men har tyvärr ett par sekvenser som mest känns genreparodiska. Jag tror inte att det är hennes fel, utan att det är exakt så regissör Barbara Topsøe-Rothenborg vill ha det. Speltiden rinner samtidigt på smärtfritt och även en luttrad filmkritiker blir smått överraskad över vissa vändningar.
Tidigt i år släppte Adrian Lyne sin första film på 20 år, Djupt vatten, som finns att streama på Amazon. I den såg vi Ben Affleck och Ana de Armas i huvudrollerna. Jag tycker att För kärlekens skull är en bättre film, men den lyckas aldrig övertyga mig.
"För kärlekens skull" går nu att streama på Netflix.