Recension: En riktig man (2024) – en satirserie som inte riktigt lyfter

Följande recension är baserad på de två första avsnitten av "En riktig man". 

"När jag dör kommer jag att minnas av många människor. Många av dem hatar mig, men man måste ju leva fullt ut." De orden inleder Netflixs nya miniserie En riktig man och sätter genast ribban för de karaktärer vi får lära känna. Serien kretsar kring den självgode fastighetsmagnaten Charlie Croker (Jeff Daniels), vars imperium börjar fallera. För att ta sig tillbaka till toppen måste han lyckats ta sig ur det överhängande hotet om plötslig konkurs, samtidigt som han kämpar mot sina fiender. 

Samtidigt som Croker gör allt han kan för att rädda sitt imperium får vi följa ett flertal människor i hans närhet. En avundsjuk bankman fast i en rättstvist, en borgmästare som försöker störta sin rival och en gravid sekreterare som försöker hjälpa sin man som blivit åtalad för våld mot tjänsteman i ett rasistiskt Atlanta, är bara några av historierna vi får ta del av. 

Miniserien är baserad på Tom Wolfes bok med samma namn och skapad av David E. Kelley som tidigare gjort den populära serien Big Little Lies. Regissör är Thomas Schlamme tillsammans med den Oscarsvinnande Regina King. 

Läs även: Nya filmer och serier på Netflix i maj 2024 

Ett nät av intressanta karaktärer 

I den här miniserien ställs vi inför ett nät av intressanta karaktärer, där det verkar som att den gemensamma faktorn och spindeln i nätet är Charlie Croker själv. Sättet historierna berättas på och varvas med varandra är snyggt och lätt att följa med i.

Ytterligare något som jag uppskattar i serier är ett berättarsätt som väcker frågor. I En riktig man börjar vi med slutet för att sedan kastas tillbaka 10 veckor i tiden, något som åtminstone väcker min nyfikenhet. Precis som seriens skapare troligtvis vill, ställer jag mig själv frågan: Hur hamnade vi här?

Satir med igenkänningar från verkligheten  

Serien är mycket. På både gott och ont. Det är en satir där vi kan se hur rika, självgoda män likställer sig själva med Gud och hela serien osar av testosteron. Cigarrer, privatflyg, grova svordomar, könsord och en machokultur som heter duga. Det gäller att vara störst, bäst och vackrast och inte visa svaghet. Satiren är tydlig och sorgligt nog går det att känna igen personer från verkligheten i de överdrivna karaktärerna. Men även om satiren är underhållande och tanken är att det ska vara mycket så kan det periodvis bli lite väl mycket. Allt från dialekter till repliker kan ibland gå till överdrift, vilket gör det en smula uttröttande att se på. 

Det känns även som att satiren krockar med det mer allvarsamma fokuset på rasism och polisövervåld. Som tittare känns det svårt att skifta så plötsligt mellan den överdrivna satiren och ett så allvarligt ämne. Efter att ha sett de två första avsnitten finns det en vilja och nyfikenhet att se vidare, men det känns ändå inte som att serien riktigt lyfter. 

Alla sex avsnitt av "En riktig man" finns nu att streama på Netflix.