Recension: Old Dads (2023) – ”Arg och framtvingad humor”
Humorbefriad pappafilm på Netflix
Komikern Bill Burr testar lyckan på filmmarknaden i en ny komedifilm på Netflix som inte spar på kraftuttrycken och inte räds att trampa utanför PK-radarn. Filmtopps Oskar Gustavsson Klingenstierna har sett filmen som med råge gör honom besviken.
Standup-komikern, skådespelaren och poddaren Bill Burr har tidigare gjort mindre roller i Date Night (2010), Daddy´s Home (2015) och The King of Staten Island (2020). Nu tar han på sig sin första huvudroll, och inte nog med det är han även regissör och manusförfattare för den nya komedin som landar på Netflix under fredagen.
Jack (Bill Burr) är en 46-årig man som blivit pappa sent i livet. Vi möter honom i inledningsscenen när han står och kastar baseboll med sin son Nate (Dash McCloud) och en bit bort sitter hans gravida fru Leah (Katie Aselton). I grannskapet finns de goda vännerna Mike (Bokeem Woodbine) och Connor (Bobby Cannavale) med sin respektive familjer. Filmen påminner en hel del om Solsidan (2010– ) där föräldrarna tävlar om vem som uppfostrar sina barn bäst och i sin tur vems barn som är ”bäst”. På den lilla skolan vid namn ”Little Hearts and Minds” är det viktigt att ha en god relation med rektorn (Rachel Harris) för att få en bra rekommendation inför framtida studier, vilket är ett av Jack och Leahs bekymmer.
Handlingen är i det närmaste ointressant. De tre medelåldersfarsorna har blivit anställda på det tröjföretag som de en gång i tiden grundade men sedan sålde för att deras barn skulle ha råd att gå på en beryktad privatskola.
Under ett möte blir de avskedade av den nya chefen (Miles Robbins) som är en ung och hurtig pojkspoling. Med hjälp av tomma floskler kommer han fram till att han befriar folk genom att säga upp alla i personalstyrkan som är födda innan 1988. Innan deras slutgiltiga uppsägning får de åka på ett specialuppdrag, ut i den amerikanska vildmarken. Dock är hyrbilen utrustad med mikrofon och kamera och förorsakar att de får sparken även från det uppdraget på grund av olämpligt språkbruk.
Arg och framtvingad humor med grova ord
När man hör titeln på filmen är det lätt att relatera till den stereotypiskt klantiga pappan. Genom filmhistorien har pappor inte sällan porträtterats som klantiga, osmarta och allmänt tröga. Ett välkänt exempel på det är Clark Griswold (Chevy Chase) i filmserien Päron till farsa (1983–2015) och i Sverige har vi Rudolf Andersson i filmerna om tjejtjusaren Sune, som för närvarande spelas av Filip Berg i den nya tv-serien Familjen Andersson (2023).
Den typen av oskyldig klantighetshumor som vi är vana vid är det sparsamt av i ”Old Dads”. Bill Burr har i stället lagt krut på humorn som arbetas fram i vredesutbrott som är kryddade med grova ord. I en av kärnscenerna råkar Jack komma sent till skolan när han ska hämta sin son. Rektorn påminner honom om att komma i tid varvid Jack blir så pass förbannad att han kallar henne för f-ordet och behöver sedan, förnedrad, be om ursäkt inför sin fru, de kränkta föräldrarna samt deras barn.
Humorbefriad film
Det stora problemet med filmen är att den inte är kul överhuvudtaget. Det icke politiskt korrekta språkbruket kan i vissa fall anses som vågat och kul men här blir det bara dåligt och ansträngande att höra på. Netflix har förvisso satt åldersgränsen till 16+ vilket jag absolut tycker är rimligt men det medför också att man exkluderar en stor publik som uppskattar familjevänliga och lättsamma komedier. Jag förstår att man vill skapa en film om en grupp medelålders män som inte hänger med och omfamnar det moderna men det görs på fel vis. Vem tycker att det är kul när ett gäng män diskuterar om de vill ligga med fotomodellen Samantha Fox i nutid eller dåtid? Inte jag.
Senare i filmen lämnar pappatrion Los Angeles för Las Vegas, där de verkligen kommer att behöva använda sig att det klassiska talesättet ”what happens in Vegas, stays in Vegas”. De går på kasino, strippklubb och festar hela natten lång och sedan dyker den 87-åriga filmlegendaren Bruce Dern upp. Paradoxalt nog får den mig att tänka tillbaka på filmen Las Vegas (2013) med gubbarna Robert De Niro, Kevin Kline, Morgan Freeman och Michael Douglas. Liknande obekväma stämning infinner sig här när de osmakliga replikerna avlöser varandra i en trött intrig.
Sammanfattningsvis blir filmen en betydligt sämre variant av Baksmällan-trilogin (2009–2013) när svordomarna haglar och raserianfallen avlöser varandra till ingen nytta. Den ansluter sig till de originalfilmerna på Netflix som, enligt mig, inte är sevärda.
”Old Dads” finns att streama på Netflix från och med i dag, den 20 oktober.
Mer läsning: