Recension: Havoc (2025) – actionpackat kaos på gott och ont

När en högt uppsatt medlem av kinesiska maffian dör under en knarkdeal utbryter våld på gatorna. Charlie (Justin Cornwell), som är politikern Lawrence Beaumants (Forest Whitaker) son får skulden, och den halvkorrupte snuten Walker (Tom Hardy) tar sig an uppgiften att hitta Charlie. Det hela utmynnar i en hetsjakt genom natten, där allt från gangsters till korrupta snutar är med och gör upp.

Vad de gör upp om är inte alltid klart, men visst fan tar de i.

Från skaparen av The Raid

Gareth Evans står för manus och regi. Han är annars mest känd för The Raid, kampsportfilmen som satte Indonesien på filmkartan för actionfantaster. Precis som i The Raid, slösar Evans inte vidare mycket tid på att etablera karaktärer eller relationerna mellan dem. Det är knappt så att jag hinner uppfatta vad folk heter innan kulorna börjar flyga.

Med ”Havoc” känns det som att Evans har velat göra någon sorts blandning av ”John Wick” och ”Sin City”, om någon kommer ihåg den. Sin City är hyperstiliserad noir av högsta rang. Det är en otroligt snygg berättad film om en stad som är nersänkt i korruption och de få människor som försöker hitta rättvisa i den.

Evans kommer inte ens i närheten av Sin City med Havoc, även om han försöker. Inga av karaktärerna i filmen har mer djup än en vattenpöl.

För mycket kaos

”Havoc” betyder kaos/förödelse, vilket är en väldigt passande titel. Detta är dock på gott och ont. För kaoset är så extremt att det bitvis är riktigt svårt att hänga med i vad som händer. I en scen i en nattklubb vet jag knappt vem det är som i bild hälften av tiden.

Det här är den typen av actionfilm där skurkarna kommer i horder och hjältarna skjuter sönder deras kroppar, så att blodet bokstavligt talat sprutar.

Som en stor actionfantast borde jag kanske tycka att det här är underhållande. Och det gör jag faktiskt bitvis. Den lille pojken som tyckte att Arnold Schwarzenegger var det som coolaste som fanns i Commando lever kvar i mitt hjärta. Även om nattklubbsscenen är kaotisk, och är alldeles för dåligt ljussatt, blir det spännande när det är alla-mot-alla som gäller. Jag kan inte heller låta bli att dras med när folk skjuter oändligt många salvor ur vapen som aldrig behöver laddas om.

Men nu är jag ju inte en liten pojke längre. Jag är en luttrad 40-åring som vill ha lite substans i mina actionfilmer. Det behöver inte vara mycket alla gånger; jag gav både Extraction och Extraction 2 högt betyg på grund av den oerhört flinka regin. När actionsekvenser är röriga, som de är i Havoc, börjar jag dock kolla på klockan, vilket aldrig är ett bra tecken för en actionrulle.

Jag tror att många actionfantaster kommer tycka om ”Havoc”. Gillade ni filmer som "The Raid" och "John Wick" kommer ni nog tycka om ”Havoc”. Själv tyckte jag bara om ett par delar här och där.

”Havoc” finns nu att streama på Netflix.