Extraction (2020)

Ovi Mahajan (Rudhraksh Jaiswal), sonen till den största knarkkungen i Mumbai, kidnappas. Legosoldaten Tyler Rake (Chris Hemsworth) skickas in för att leda fritagningen. När fritagningsplanen går om intet får han hela stadens poliser och gangstrar efter sig.

Handlingen i "Extraction" är inledningsvis så generisk den kan bli. Under den första kvarten, när denna handling presenteras i stora drag, undrade jag om jag verkligen skulle orka mig igenom hela filmen. Sedan tog filmen fart av bara helvete. Två timmar senare sitter jag andfådd och konstaterar att detta är en av de bästa actionfilmerna jag sett på flera år.

"Extraction" är lite som motsatsen till "Taken". Det är Liam Neesons obevekliga fadersfigur som gör Taken till en så bra actionfilm. Actionsekvenserna är ryckigt klippta, för att försöka lura oss att det händer mycket. I Extraction får vi bland annat följa Hemsworth under en tolv minuter lång sekvens utan synliga klipp. Han blir jagad i bil och sedan ut på gatorna och upp och ner i byggnader. Han drabbar samman i närstrid med olika skurkar, ofta flera stycken på en gång. Han skjuter, slår, hugger med kniv och kastar av folk från höjder. Inga ryckiga klipp här inte! Ibland rör sig kameran lite bort från striden, för att sedan komma in nära igen. Det är blodiga strider, där det verkligen ser ut som att Rake kämpar för livet. Spännande är bara förnamnet.

Rake är en rätt uttryckslös karaktär genom större delen av filmen. Han går fram som en ångvält utan att visa särskilt mycket känslor. Han är typisk för karaktärerna i filmen. Hans motståndare, en före detta indisk elitsoldat vid namn Saju (Randeep Hooda) och knarkkungen Asif (Priyanshu Painyuli), är lika känslolösa större delen av tiden. Det handlar om att vinna eller dö, som någon sade i en mycket populär TV-serie. Ingen av dem kan ses som en regelrätt hjälte eller skurk egentligen; de försöker bara vinna. Det är rätt talande att de alla visar sina mänskliga sidor främst när de pratar med barn.

Det är den unge Ovi, son till en knarkkung, som har mest mänsklighet av dem alla. Med tanke på att alla som är ute efter honom är hänsynslösa män och kvinnor, vet jag inte om detta är ironiskt eller logiskt.

Mänsklighet och hänsynslöshet når en brännpunkt i den svettiga finalen, som lämnade mig med andnöd. För vid det laget står det klart att den brutala darwinism som utgör filmens rättesnöre innebär att vem som helst kan dö i uppgörelsen.

Det enda jag inte gillar med "Extraction" är titeln. Det är en väldigt generisk titel. Och den här actionrökaren förtjänar en mer hårdkokt sådan. "Die Hard" hade passat. Men den titeln är ju redan tagen.