Biohackers (Säsong 1)
Komplicerat när tyska tonåringar ska rädda världen.
Efter Netflix stora succé med serien "Dark" verkar det som att man försökt få fram en ny tysk thriller/sci-fi-serie. Tyvärr når den inte samma höjder som sin föregångare.
När Mia bara är en liten flicka omkommer hennes två föräldrar i en bilolycka när hon sitter i bilen. En händelse som påverkar henne på flera plan. När hon växer upp är hon bäst i skolan och kommer in på en mycket högt ansedd utbildning om DNA och medicin på universitetet i Freiburg. Även där är hon en av klassens bästa elever. Men hon jobbar inte hårt i skolan för att få bra betyg, utan för att imponera på och komma nära utbildningens professor, genforskaren Tanja Lorenz.
Lorenz äger och styr ett mycket stort och framgångsrikt forskningsföretag. Mia misstänker att Lorenz och hennes företag inte är lika goda som de framställs och försöker att ta reda på mer om vad som gömmer sig bakom alla dörrar och sekretessbelagda dokument. För att komma närmare Lorenz bestämmer hon sig för att flörta med Lorenz assistent, Jasper. Men hur rent mjöl i påsen har egentligen Jasper? Och vad är det egentligen som Lorenz och hennes företag vill?
Ospännande att göra thriller om biokemi
Jag sitter flera gånger per avsnitt och undrar vad det är som händer. Det kastas fler komplicerade termer om biokemi, fler intetsägande facktermer och fler förvillande forskarfloskler än vad jag sett i någon annan serie tidigare. Och det gör mig både förvirrad och frustrerad. "Är det meningen att jag ska förstå vad som händer?" sitter jag ibland och tänker, samtidigt som handlingen hunnit en bit fram. Det är med andra ord inte helt lätt att göra en thrillerserie som till stor del baserar sig på biokemi, DNA-forskning och genmodifiering. Åtminstone inte om man vill att alla som inte pluggat medicin på universitetet ska hänga med i handlingen.
Bortsett från att serien vid vissa tillfällen är lite för komplicerad för en göteborgare som aldrig var riktigt vass i naturvetenskapliga ämnen i skolan så är faktiskt Biohackers en rätt spännande serie. När den väl kommer igång. Men tyvärr blir spänningen ofta kortlivad i serien och den avbryts hastigt. Ibland utan en riktig förklaring och ibland för att vi helt plötsligt helt oförklarligt kastas in i en av series alla tillbakablickar till Mias uppväxt. Å andra sidan gör serien ibland allt för att faktiskt hålla fram vid spänningen, som när en karaktär som måste smyga och vara tyst helt plötsligt får för sig att det är en bra idé att skriva ut 40 sidor på en högljudd gammal skrivare - men inte blir upptäckt.
Det är med andra ord en något hoppig serie. Dessutom är det en serie som vill vara mycket. Den vill vara en thrillerserie, en sci-fi-serie och en romantisk serie. Det blir helt enkelt lite mycket ibland.
Seriens något svaga handling får inte någon uppstöttning av sina karaktärer eller skådespelare. Förutom huvudkaraktären Mia (Luna Wedler) så är det en salig röra av överdrivna karaktärer. Det är en översexuell tonårstjej, en hyperaktiv supernörd och en pårökt flummare som mirakulöst nog överlevt den ena livsfarliga kroppsmodifikationen efter den andra.
Det är ingen genomusel serie som Netflix har släppt. Biohackers är en rätt underhållande serie som är helt okej att titta på, om man inte har något annat att se. Dessutom är den, med sina sex avsnitt under 45 min, alldeles lagom att plöja under en regnig höstdag.