Recension: Killing Romance (2023) – roande sydkoreanskt spektakel

Årets upplaga av Lunds filmfestival har rundats av och den näst sista dagen bjöds det på en sydkoreansk film där genrerna musikal, komedi och thriller samsas. I en av huvudrollerna syns Lee Sun-kyun, som spelade pappan i den rika familjen i Parasit (2019) som gradvis infiltreras av annan familj.

Efter att Killing Romance visats på ett antal filmfestivaler världen över fick den ett tudelat omdöme på hemmaplan. Nu är det dags för Lund att njuta (?) av detta spektakel. Festivalchef Anders E Larsson håller en kort introduktion och gör oss i publiken beredda på en åktur utöver det vanliga.

Trubbel i paradiset

Vi dyker rakt in i Hwang Yeo-raes (Lee Hanee) sviktande karriär. Hon var tidigare en framstående reklamskådis, men efter att hennes senaste långfilm blivit en flopp drar hon sig tillbaka till den fiktiva och fantasifulla ön Qualla. Det är som att kliva rakt in i Barbie-land där alla är perfekt klädda, allt ser plastigt ut och är något typ av fejkat paradis. Där träffar hon den flamboyante Jonathan (Lee Sun-kyun) som hon snabbt gifter sig med.

De nygifta flyttar sedan till Seoul där Jonathan börjar visa sitt sanna jag – det vill säga en övervakande, oskön och pengabesatt man. Med hjälp av det hängivna fanet Kim Beom-woo (Myoung Gong) ska Yeo-raes göra sig av med sin make. Den nyblivna duon testar allt ifrån ”Hot As Hell Sauna” till pappersflygplan, men inget tycks kunna röja Jonathan ur vägen.

Wes Anderson-stilen är ständigt närvarande

Hela filmen är som en saga, med en sagotant med tillhörande sagobok som inleder och avslutar filmen. Det dröjer inte länge innan man förstår att regissören Wonsuk Lee har tagit inspiration av den vida bekanta regissören Wes Anderson. Den absurditet, färgprakt och sinnet för scenografier finns att hitta genomgående i Killing Romance.

Musiken är svår att definiera. Det finns slängar av allt från La La Land (2016) till modern K-Pop. Finalen är ett äkta song-battle som får de allra flesta i biosalongen att stampa takten och dra på smilbanden.

Bland läskburkar med propellrar, mandarintortyr, flygande strutsar, rektala kanonader och allmänt flams finns även en seriös berättelse om en kvinna som vill befria sig från sin man. Även fast filmen tappar en hel del tempo framåt slutet är det en underhållande film. I den fullsatta biosalongen är det sällan tyst och det är tätt mellan skratten.

Det är i nuläget oklart när "Killing Romance" blir tillgänglig i Sverige för den övriga publiken.

Mer läsning:

• Recension av öppningsfilmen på Lunds filmfestival – Tiger Stripes
• Lista – 10 sydkoreanska filmer varje filmälskare måste se