Jojo Rabbit (2019)
"Jojo Rabbit" vänder historiens mest hatiska tid till briljant humor.
Om "Inglorious Basterds" och "Moonrise Kingdom" hade fått ett kärleksbarn hade det troligen blivit en liten "Jojo Rabbit". Ta fram era kalendrar och skriv redan nu upp den 10:e januari för jag utlovar en hysterisk helkväll med Jojo, Hitler och resten av gänget.
I 1940-talets Tyskland bor Jojo Bentzler. En i sin tid helt vanlig tioårig pojke, förutom den där detaljen att han har självaste Adolf Hitler som låtsaskompis. Jojos skärrade uppsyn, taniga fysik samt förmåga till empati får honom utskrattad i Hitlerjugend där befälhavarna döper om honom till "Jojo Rabbit" - feg som en kanin.
Efter att han största dröm om att bli nazisoldat går i kras, upptäcker Jojo att det är något som prasslar i väggarna - hans mamma har gömt undan en ung judinna i deras hem. Låtsaskompisen Hitler säger "nein nein", men det gnager inom Jojo som undrar om judarna verkligen är så förskräckliga som propagandan säger.
Troligen kommer ingen kunna göra Hitlersatir som Charlie Chaplins härliga omvärldsanalys i Diktatorn (1940), men Jojo Rabbit är skrämmande nära. För att förlöjliga den hatiska diktatorn ytterligare har den halv-judiska Taika Waititi placerat sig själv i rollen som Adolf Hitler. Stundtals blir karikatyren lite väl överdriven, men annars stövlar den med grova satirkängor rakt över Hitler och nazismen.
Sett till hur färgglad och stilfull filmen är, var jag inledningsvis orolig över att den på något sätt skulle glorifiera nazismen till något ljust och skojigt, men hånfullheten lyser tydligt igenom rutorna. Det är en riktig fröjd att se den unge Roman Griffin Davis iklä sig den skraja Jojos lilla naziuniform och jag tror verkligen att han kan komma långt i sin karriär.
Ojoj, Jojo, här blir det att åka av.
Filmen är till bredden fylld med vrickade, älskvärda karaktärer som kompletterar Waititis redan absurda Hitler. En annan favorit är Stephen Merchants strikta Gestapoledare med tillhörande soldater, som slår något slags rekord i hur många gånger man kan säga "Heil Hitler!" på en minut.
Jojo Rabbit är en unik film i sitt slag. Den blandar knivskarp satir med förtvivlan och stress, men också hjärtevärmande stunder. Den förskönar inte sin samtid, ond bråd död lurar bakom varje hörn. Jag tror dessutom att Jojo Rabbit kan passa många unga som börjar lära sig om hemskheterna under andra världskriget. Dels som en lättsam kontrast till alla tunga skolböcker, dels för att få se hur propaganda kan ta sig i uttryck sett ur ett barns perspektiv.
Med sitt höga betyg kvalar "Jojo Rabbit" in på vår lista över de bästa filmerna från 2019!