Jägarna avsnitt 1 och 2 (2018)
Lassgård jagar vidare i TV-rutan – i överraskande bra form
Kjell Sundvalls film "Jägarna" har vandrat vidare till serieformat och en strålande Rolf Lassgård återvänder i rollen som polisen Erik Bäckström. Med en lysande veteran i huvudrollen, ett bra karaktärsgalleri och en på alla sätt proffsig produktion överraskar "Jägarna".
Det finns absolut ingen hejd på dem. År ut och år in invaderar de våra TV-apparater och skärmar. Och de gör det helt obekymrat. Inget "ursäkta, är det okej om vi visar en deckare nu?" Nej, den svenska deckarkulturen visar inga tecken på att sakta in. Efter Saknad, Johan Falk, Jordskott och Bron har det nu blivit dags för en av 90-talets mest kända svenska thrillers att ta klivet från vita duken till serieformatet.
Jägarna från 1996 kretsade kring tjuvvakt, men den handlade minst lika mycket om att återvända hem och konfronteras med sitt förflutna. I likhet med både originalfilmen och dess uppföljare, Jägarna 2, är Rolf Lassgård tillbaka som superpolisen Erik Bäckström som än en gång måste lämna Stockholm för att återvända till sin norrländska hembygd. Denna gång ska en gruva startas och på köpet kommer en del hemskheter som måste redas ut.
[embed]https://www.youtube.com/watch?time_continue=1&v=poxDqsTN7Vk[/embed]
Befinner vi oss mitt i en Rolf Lassgårdrenässans? Eller har han kanske aldrig varit borta? Han triumferade i En man som heter Ove och här är det fasligt trevligt att se honom raspa ur sig ödesmättade repliker. I likhet med många andra svenska deckare är både dialogen och skådespelarinsatserna av varierad kvalitet, vilket kan vara en anledning till att Lassgård framstår som så bra här. Oavsett är det fasligt underhållande att se veteranen på ett nästan Leif Gw-sätt äga varenda bildruta han dyker upp i. Bland de övriga skådespelarna sticker Pelle Heikkilä ut som en målmedveten gruvbolagsdirektör som till varje pris vill att sin verksamhet blir av, och nykomlingen Johan Marenius Nordahl som spelar Eriks brorson. Till skillnad från Lassgårds luttrade och åldrade polis för han in en optimism som skapar en upplyftande dynamik mellan skådespelarna.
Överlag är Jägarna i serieform en positiv överraskning på alla plan. Jag är inget fan av någon av tidigare nämnda serier (Bron har jag dock inte sett), men här lyckas regissör Jens Jonsson i de två första avsnitten bygga upp en tät berättelse. Med ett riktigt proffsigt foto, en stabil ensambel av intressanta karaktärer och (såklart) en grymtande bra Lassgård blir jag om inte golvad, så i alla fall nyfiken på resten av avsnitten.