I Am Not Okay With This – Ungdomarnas nästa favorit på Netflix

Som en blandning av "Sex Education" och "Stranger Things". Så skulle jag vela beskriva den nysläppta Netflix-serien I Am Not Okay With This, efter att ha sett en del av säsong ett. 80-talsreferenserna haglar tätt, musiken är ljuvlig och stilistiken skönt uppskruvad med älskvärda karaktärer. Att serien kommer att bli en succé bland kidsen på högstadiet och gymnasiet känns självklart redan nu.

Att genomgå puberteten är förstås en omvälvande resa för varje människa, men för Sydney (spelad av Sophia Lillis, känd från It-filmerna) blir det som vi kanske upplever på insidan också ett faktum på utsidan. Det metaforiska blir bokstavligt. Som nyinflyttad i en sömnig stad med en brokig familj och en far som nyligen gått bort, så är det inte helt rätt tajming att dessutom börja uppleva allt vad sexuella känslor, acne och kufiga killar som vill bjussa på marijuana innebär. Men när frustrationen till slut börjar bubbla över så märker Sydney att hon – på sann Eleven-manér – kan påverka sin omgivning med tankekraft och plötsligt blir alltsammans än märkligare.

"Vill tacka Netflix."

Genom en sarkastiskt skriven dagbok som Sydney fått i uppgift att skriva i från skolans terapeut får vi följa det vardagliga och pinsamma men också det som sakta men säkert också börjar bädda för ett nytt superhjälte-ark. Hennes rebelliska, cyniska kommentarer finner sin givna roll i ett Breakfast Club-universum med diverse härliga klichéer; dumma jocks, oförstående mammor, nördar och musiksnubbar som lyssnar på band med så konstiga namn som Bloodwitch. (Låter ungefär som en blandning av Mazzy Star och Jesus & Mary Chain, hälsar den som kanske hamnade i det sistnämnda facket på gymnasiet.)

För mig personligen så känns puberteten hyfsat avklarad och gärna bortglömd. Jag förstår Sydneys tankar och känslor i hennes voice-over, men blir själv mest påmind om frustrationer som jag för länge sedan grävt ned i ett hål i marken. Kanske är I Am Not Okay With This en utmärkt exponeringsterapi i det syftet, men främst vill jag tacka Netflix för att de gör sådant här guldinnehåll för de som faktiskt är i samma fas i livet som Sydney – samtidigt som de kan producera filmer som The Irishmen åt oss gamla gubbar. Hade jag haft samma tillgång till relaterbart, välproducerat, lättillgängligt och snyggt innehåll när jag var 15 istället för att sitta och titta på Twin Peaks, så hade jag nog varit en mer välanpassad människa idag. 

Filmtopps yngre läsare: spana in "I Am Not Okay With This" redan nu, ni lär inte bli besvikna. Är du äldre så tycker jag att du kan ge det en chans ändå och har du något yngre syskon, så vet du vad hen kommer att sitta fastklistrad vid under de kommande dygnen. Precis som det ska vara.