Recension: Silicon Valley (säsong 5)
Manusförfattarna verkar desperata i Silicon Valley säsong 5.
Gänget i "Silicon Valley" är tillbaka och denna gången går det relativt smärtfritt för företaget Pied Piper, som nu utvecklar ett nytt och decentraliserat internet. Humorn är dock betydligt barnsligare. Råder det kris i författarstugan efter T.J. Millers avhopp?
Silicon Valley kan enkelt förklarat beskrivas som ett Entourage för nördar. I stället för att röra sig i Los Angeles övre skikt, har vi fått bekanta oss med några kodare som häckar i världens teknik-Mekka. Strukturen serierna emellan är snarlik. Vi följer ett grabbgäng, som trots att de alltid möter motgångar, landar på fötterna och långsamt rör sig mot toppen. Här handlar det om att företaget Pied Piper ska bygga ett decentraliserat och fritt internet. Något som får de etablerade teknik-mogulerna att se rött.
Konceptet har tidigare varit lyckat och många gånger riktigt roligt. Nidbilden som presenteras av de töntiga programmerarna är givetvis inte ny, men karaktärerna har varit välskrivna och skämten smarta. Fram tills nu. Den femte säsongen av Silicon Valley har några riktigt roliga stunder, men aldrig har serien känts så desperat. I förvånansvärt många avsnitt degraderar sig det annars så vitsiga författarteamet till att skämta om spyor, bajs och lustiga danser. Var det detta som skulle styra upp skutan efter T.J. Millers avhopp?
Med det sagt är det fortfarande roligt att återse det neurotiska Zuckerberg-geniet Richard (Thomas Middleditch) och hans följe. Framför allt lockar den cyniske satanisten Gilfoyle (Martin Starr), arrogante Dinesh (Kumail Nanjiani) och lojala Jared till en hel del skratt. Vi får flera hintar till Jareds mörka förflutna och Dineshs och Gillfoyles gnabbande når nya höjder. Men om Silicon Valley ska överleva sin sjätte planerade säsong, måste något drastiskt hända.