Recension: White House Plumbers (säsong 1)

1972 bröt sig fem personer in på Democratic National Committees högkvarter i Watergate-kontorskomplexet i Washington, D.C och blev till följd av detta arresterade. Här uppdagades en hel konspiration när det avslöjades att inbrottet var menat för att kunna placera ut avlyssningsanordningar och på så sätt fälla den demokratiska presidentkandidaten till förmån för president Richard Nixon i det kommande presidentval. Denna händelse skildras i den nya miniserien White House Plumbers på HBO Max. 

Två ytterligare män ur den republikanska kampanjorganisationen greps, E. Howard Hunt (Woody Harrelson) och Gordon Liddy (Justin Theroux). Alla åtalades och fick spendera tid i fängelset. Till slut hade 49 personer åtalats för Watergateskandalen och detta ledde till president Nixons avgång 1974. Här återberättas historien kring de män som fick ta skulden för skandalen där brottet i sig egentligen inte är det som kom att spela någon roll, utan den konstitutionella kris som följde. 

Bisarrt och överdrivet

Den största ironin med Watergateaffären är att de män som arbetade för presidenten och jobbade för att få honom återvald istället blev direkt delaktiga i hans fall. Och denna ironi tar serieskaparna fasta vid i White House Plumbers när de byggt upp denna politiska satir. Hela skandalen har under historien beskrivits av flera källor som obegriplig och mycket dåligt skött, vilket serien är noga med att poängtera. Karaktärerna känns inte ens som riktiga människor då man tycker att allting är så bisarrt och otroligt att det faktiskt skett. Det är en intressant story, speciellt om man inte är insatt i den innan man ser serien, och här ges en tydlig förståelse för vad som låg bakom skandalen.

Det är bisarrt och överdrivet som satir ska vara, och det passar in med den otroliga historien. Dock fastnar serien lite mellan att vara seriös eller komisk. Antingen skulle den ha dragit mer åt ena hållet för att bli ännu bättre och valt en av vägarna att gå, just nu blir den för spretig åt båda håll. Den ena stunden är den väldigt seriös och det är i de få stunderna man också ser riktiga känslor hos karaktärerna. I den andra är det så överdrivet komiskt att man inte kan låta bli att skratta och karaktärerna beter sig inte ens som man tycker att människor borde göra. Man får känslan av att serien inte alls borde klassas som ett drama, vilket bidrar till att man inte riktigt vet vad den egentligen vill vara. 

Ensemble full av A-list-skådespelare 

Med en ensemble full av A-list-skådespelare är det inte konstigt att resultatet blir bra då de verkligen gjort det bästa av materialet de fått. Woody Harrelson och Justin Theroux gör helt olika framträdanden och kompletterar varandra på ett skickligt sätt. Den främsta insatsen står Lena Headey för som Hunts fru. Man önskar att hon och Judy Greer, som spelar rollen som Liddys fru, hade fått mer att jobba med. De stjäl rampljuset och dramat i familjen Hunt hade gett så mycket mer djup till historien om det hade utvecklats mer. 

Det är stundtals underhållande i och med den fascinerande historien och de gånger komiken fungerar. Underhållningsaspekten blir dock lidande när vissa scener är alldeles för utdragna och tempot är så långsamt i de första tre avsnitten att det känns som historien hade berättats bättre i en film. 

“White House Plumbers” är stundtals underhållande och komisk, men framför allt intressant. Problemet som uppstår är att serien spretar för mycket och vill vara för mycket, istället för att enbart fokusera på ett spår. Det är skickligt berättat om en otrolig händelse och allting är på en bra nivå, men mycket hade kunnat vara ännu bättre. 

“White House Plumbers” har premiär 1 maj på HBO Max. Se vår lista med de bästa serierna på HBO Max 2023!