"Castle Rock" (säsong 2, avsnitt 1-3)
Fantastisk Lizzy Caplan i en skräckigare andra säsong av "Castle Rock".
Det är dags att återvända till "Castle Rock", Stephen Kings hemsökta och fiktiva stad. Medan den första säsongen var något av en ändlös "påskäggsjakt" i ett slags utökat King-universum, med varierande kvalitet, lider inte den andra säsongen av samma problem.
Det finns givetvis fortfarande många blinkningar till Stephen Kings olika verk, varav de flesta troligtvis missats av mig då jag inte läst några av hans böcker. Men det gör också att min bedömning här nedan endast baseras på den historia som vi får ta del av under de tre första avsnitten.
Handlingen i den andra säsongen är framför allt centrerad kring sjuksköterskan Annie Wilkes, spelad av en helt fantastisk Lizzy Caplan. För Stephen King-fansen är det givetvis ingen fråga om saken, Wilkes är samma galna sjuksköterska som Kathy Bates vann en Oscar för sin gestaltning av i långfilmen Lida (1990). Även om det utspelas i nutid är det en yngre version av Wilkes vi möter, som är på rymmen med sin dotter (Elsie Fisher).
Det är med andra ord oklart om den här säsongen kommer att kunna ses som en slags origin story till den Wilkes vi kunnat läsa om (och se) i Kings skräckroman Lida. Mer sannolikt är detta en version där Caplan får spela en version av hur karaktären hade kunnat vara om den råkade strandas i just Castle Rock, 2019.
Till skillnad från den första säsongen är det gott om "jumpscares" som ska få oss att hoppa till av åsynen på något chockerande eller äckligt, ibland båda delar samtidigt. Caplans rollprestation gör däremot att alla scener hon är med i, helt omöjliga att slita blicken ifrån. Så fort vi spenderar tid med de andra karaktärerna, som bland annat spelas av King-veteranen Tim Robbins (Nyckeln till frihet) och Paul Sparks (House of Cards), blir det ganska tydligt att storyn i sig inte är så mycket att hurra över... åtminstone inte efter de första tre avsnitten.
Med tanke på att det finns väldigt sparsamt med välproducerade skräckserier, lovar inledningen trots allt förhållandevis gott. En stabil tre av fem, som mycket väl kan komma att höjas ett snäpp under säsongens gång om några av de andra karaktärerna utvecklas till Caplans Wilkes-nivå.