Castle Rock (Säsong 1, avsnitt 1-3)

Den fiktiva småstaden Castle Rock är skådeplatsen för många av verken författade av Stephen King. Denna serie gör alltså en djupdykning i den mest skräckdrabbade staden i modern litteratur.

När den nya fängelsedirektören kommer till Shawshank-fängelset, upptäcks en ung man (Skarsgård) i en avstängd avdelning. Han är inte en fånge. Det enda han säger är ”Henry Deaver” (Holland), som är namnet på en man med ett tragiskt förflutet i den närliggande småstaden Castle Rock. Deaver är numera advokat i Texas. Han återvänder till den stad där han anses vara en mördare för att försöka hjälpa en man han aldrig träffat.

För den som läst de böcker av Stephen King som utspelar sig i Castle Rock, en fiktiv småstad i Maine, är detta lite som att komma hem. Den uppmärksamme tittaren kommer att glädjas av referenser till bland annat Stand by Me, Nyckeln till frihet, Köplust, The Shining och Cujo.

Detta är dock inte en dramatisering av ett enskilt verk. Småstaden Castle Rock används snarare för att sätta tonen än att berätta historien, som står på egna ben. De olika delarna av berättelsen genomsyras av Stephen King. Vi presenteras exempelvis för en mystisk tragedi, som ägde rum när två av karaktärerna var barn. En av karaktärerna har en telepatisk förmåga hon inte kan kontrollera. Slutligen har vi den mystiske fången, som känns som ett ”tänk-om”-scenario, typiskt för skräckmästaren. Detta gör att skaparna av serien, på mycket kort tid, lyckas väcka den (ö)kända skräckstaden till liv.

Castle Rock är som allra bäst när vi får höra vilka tankar Dale Lacy (O’Quinn), en fängelsedirektör på Shawshank, har om staden. Det är en mycket mörk bild han målar upp av denna, till ytan, typiska amerikanska småstad. Han talar om den som en ondskans boning.

Bill Skarsgård har synts en hel del i olika trailers för TV-serien. Han har inte många repliker i de tre första avsnitten. Vad han däremot har är en väldigt obehaglig närvaro. Han bara stirrar på folk med tom blick, som om de är oviktiga för honom, som om han bara väntar på… något. Redan i det andra avsnittet får vi en skrämmande ledtråd till hans sanna natur.

Om staden är det bästa i Castle Rock, är huvudkaraktärerna det sämsta hittills. I de tre första avsnitten används Henry Deaver och Molly Strand (Lynskey) mest för att presentera staden och diverse bakgrundshistorier. Karaktärerna är dock inte vidare intressanta i sig själva, i alla fall inte i nutid. Den ena är en advokat som försöker göra sitt jobb i en stad han helst av allt skulle vilja glömma. Den andra är ett knarkande nervvrak. En av de största styrkorna King har, utöver sin livliga fantasi, är hans förmåga att skapa intressanta karaktärer. Hittills har Castle Rock underkänt i denna aspekt. Men jag tror att den här serien bara kommer att bli bättre.

Det är i alla fall vad jag hoppas.